BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

I Stockholm är skillnaden i förväntad livslängd mellan en högutbildad i välmående Danderyd och en lågutbildad i Vårby 18 år. De viktigaste faktorerna som påverkar dödlighet (men också hur man mår medan man lever) är utbildningsnivå, inkomstskillnader och arbetslöshet. De som har tyngre jobb slits ned yngre, har ett kortare liv och löper större risk att dö: av hjärtinfarkt, stroke, lungsjukdomar, självmord, olyckshändelser och våld.

Vem är ansvarig när din far, baba, tata, isä dör 18 år yngre än pappor i Danderyd?

I allmänhet lever svenskar friska, trygga och långa liv. Arbetare och människor med invandrarbakgrund har dock betydligt sämre hälsa och kortare liv än tjänstemän födda i Sverige. Det finns en hypotes inom socialmedicinen, att hälsoskillnaderna och de förlorade levnadsåren beror på stress, eller mer exakt på människors olika förmågor att reagera med stresshormonet kortisol. Det kan handla om tilltron till ens egen förmåga att klara stressiga livssituationer, tillgång till gemenskap och social sammanhållning, samt tillit till samhället och andra människor.

Man saknar kontroll över livssituationen. Man saknar makt. Enligt den brittiska epidemiologen Richard Wilkinsons är det graden av ojämlikhet som är relaterad till medellivslängd: ju större ojämlikhet, desto lägre medellivslängd.

Det handlar om klass.

De ekonomiska klyftorna i Sverige har ökat, speciellt mellan de som arbetar och de som inte gör det. Under stora delar av 2000-talet har utjämnande socialförsäkringar gradvis urholkats. Samtidigt som de ekonomiska klyftorna har blivit tydligare har också arbetslivet gradvis blivit otryggare, arbetet ofta tyngre såväl fysiskt som psykiskt, och facket svagare.

Louis skriver om hur Chiracs folkhälsominister 2006 förklarade att det inte längre gick för pappan att få ersättning för mediciner. Om hur Sarkozys regering år 2007 tvingade honom till att börja jobba igen trots att kroppen inte orkade. Hur Hollandes arbetsmarknadsminister 2006 antog en lag som gjorde det lättare att säga upp folk. Om Macron som i augusti 2017 kapade av 50 kronor i månaden av pappas socialbidrag.

Politiska beslut bryter ner pappan.

Vilka politiska beslut i Sverige har bidragit mest till ökade klass- och hälsoklyftor? 1993 legaliserade regeringen Bildt bemanningsföretag. 2007 införde Alliansen allmän visstid, 2008 avskaffade de fastighetsskatten och förmögenhetsskatten, och minskade a-kasseersättningen. 2008 blev sjukförsäkringen tidsbegränsad. Flertal reformer har bidragit till minskad facklig organisering och därmed ett sämre arbetsliv: Fram till 2007 gick det att dra av kostnaden för fackavgiften, men den möjligheten togs bort av Alliansen. Därefter tappade facken många medlemmar och många föll utanför a-kassan. Allt oftare underkänner Försäkringskassan sjukskrivningsunderlag.

Édouard Louis skriver: “politiken utgörs av skillnaden mellan befolkningsgrupper som är uppburna, understödda och beskyddade, och befolkningsgrupper som är exponerade för död, förföljelse och mord”.

Det är ingen naturlag att politiken drabbar vissa mycket hårdare än andra. Ojämlikheten som dödar din pappa kan förebyggas, men vi prioriterar annat. Vi accepterar att politiken har tilldelat en kategori människor en för tidig död.