Det är en solig torsdagseftermiddag och på Naturhistoriska riksmuseets innergård står odlingsbäddarna gröna. De små insektshotellen i pastellblått och ljusgult har berett plats för fjärilar, solitära bin och andra småkryp. Fyra besökare går med på trädgårdsmästare Dante Hellströms guidade tur i trädgården.
– Förtätade städer minskar utrymmet för små djur och växter, genom att odla staden kan vi ändå hjälpa till att öka den biologiska mångfalden. Och idén med den här stadsodlingen är att gynna alla växter och djur i trädgården eftersom de hjälper varandra, säger Dante Hellström.
Inte bara för människor
Här används inga bekämpningsmedel för att bli av med skadedjur och ogräs. Dante rensar för hand. Ogräset läggs på jorden.
– Jag ser det som att odlingarna är till för fler än oss människor. Ogräset täcker jorden, skyddar mot solen och håller kvar fukten i marken. Det gör det trevligare för djur och insekter som lever i och under jorden, förklarar han.
Han menar att en trädgård med biologisk mångfald av plantor och djur ofta håller sig själv i balans. Om man behåller ogräs har insekter och larver mer att äta av och behöver inte gå på ens blommor. Att se till att göra bon för solitära bin hjälper till att hålla oönskade kryp borta.
Blev inspirerade
Wilmer Thilander, som går guidningen med mamma Therese, tycker att det är spännande med växter och familjen odlar chili hemma i Farsta. De blev inspirerade av guidningen.
– Jag gillar den spanska körveln som vi fick smaka, den smakade lakrits, säger Wilmer.
Tove Frambäck, projektledare, menar att den biologiska mångfalden i Stockholm är bra, än så länge med många gröna kilar. I städer är mångfalden generellt bättre jämfört med jordbruk där man ofta odlar monokulturer, det vill säga en och samma gröda på stora områden.
Står förtätningen i konflikt med biologisk mångfald?
– Ja, det gör den. Men vi måste ju bygga bostäder för dem som vill bo i staden och då är stadsodlingar ändå ett sätt att göra det lite bättre.