Kultur & Nöje.

2015-12-25 16:00
  • Bild: Josephine Bergenmar
  • Dansgolvet på Studio 54. Bild: Michel Clarenbeek
    Dansgolvet på Studio 54.
  • Valentino. Bild: Michel Clarenbeek
    Valentino.
  • Andy Warhol. Bild: Michel Clarenbeek
    Andy Warhol.
  • Bianca Jagger. Bild: Michel Clarenbeek
    Bianca Jagger.
  • Michel Clarenbeek, 1976. Bild: Michel Clarenbeek
    Michel Clarenbeek, 1976.
  • Bild: Josephine Bergenmar
  • Bild: Michel Clarenbeek
  • Richard Kaczor, dj. Bild: Michel Clarenbeek
    Richard Kaczor, dj.
  • Bild: Josephine Bergenmar

Han tog Studio 54 till Stockholm

Michel Clarenbeek är stockholmaren som blev stamgäst på den legendariska nattklubben Studio 54 i New York. När han sedan återvände hem tog han med sig den nya diskotekskulturen till Sverige och hjälpte till att lägga grunden till dagens heta klubbscen.

Året är 1978. Det är en kylig sensommarkväll på Manhattan i New York och stadens nattliv har precis börjat sjuda. Utanför en nattklubb på 254 West 54th street står en stor folksamling där alla verkar kämpa för att dra till sig uppmärksamhet. 

På andra sidan gatan står en ung svensk man från Stockholm vid namn Michel Clarenbeek och betraktar hopen av människor. Michel, som precis lämnat tonåren, har under några år arbetat som discjockey i Stockholm men nu gett sig ut i världen för att utvecklas som dj, träffa nya människor och dansa nätterna igenom.  

När han till slut kommer in på klubben möts han av en helt ny värld där affärsmän, bögar, filmstjärnor, unga klubbrävar och musikälskare dansar tillsammans till tonerna av de senaste discohitsen. Ljudet är så kraftfullt att basgångarna känns i bröstkorgen, och i taket rör sig fantastiska ljuseffekter som sätter klubbesökarna i trans. På dansgolvet blandas svarta med vita, unga med gamla och internationella storheter med lokala nattdjur. 

Klubbens namn? Studio 54 – New York-institutionen som blev stilbildande för en hel nattklubbsvärld. 

Musikvalet ett framgångsrecept

Studio 54 öppnades under våren 1977 av nöjesentreprenörerna Steve Rubell och Ian Schrager som var fast beslutna att skapa någonting helt nytt. En klubb med den senaste musiken, den bästa ljudanläggningen och den galnaste stämningen.

En stor del av klubbens framgångsrecept var självklart musikvalet. Klubben hade två fasta diskjockeys, Richie Kaczor och Nicky Siano, som varje kväll såg till att dansgolvet fylldes till tonerna av den svängigaste discomusiken. Till skillnad från många andra dj’s så höll de sig ifrån mikrofonerna och lät musiken tala. De utförde avancerade taktmixar på den påkostade dj-utrustningen och satte en ny standard för dj-yrket. Natt efter natt lyckades de bygga upp en magisk stämning som inte sällan exploderade i leenden, händer i luften och glädjevrål. 

– Det var fantastiskt att stå där på dansgolvet och verkligen hänge sig åt musiken. Stämningen överträffade allt jag dittills hade upplevt. Dessutom var det svårt att slita ögonen från dj-båset där Kaczor och Siano utförde sitt hantverk, minns Michel Clarenbeek. 

Denna minnesvärda natt kom att följas av många fler. Michel Clarenbeek blev snart en av de mest trogna stamgästerna på Studio 54 och tillbringade oräkneliga timmar hängandes över dj-båset för att lära sig mer om discjockey-yrket.

I dj-båset redan som 13-åring 

Michel hade själv spelat skivor sedan han var 13 år gammal och bodde med sin familj på Mallorca. Av en händelse fick han, egentligen alldeles för ung, möjligheten att vara discjockey på ett lokalt diskotek under en sommar i början av 70-talet. Michel lärde sig de tekniska grunderna på tio minuter och när sommaren sedan var över hade intresset för musik och skivspelande växt sig stort.

Familjen flyttade hem till Sverige och han fortsatte att öva på sitt skivspelande bakom ett par grammofonspelare på en ungdomsgård i Stockholmsförorten Vårberg. Åren gick och när diskomusiken gjorde sitt intåg i Sverige åkte han ofta in till stan för att dansa sig svettig på huvudstadens nyöppnade diskotek. Snart lyckades han även ta plats i dj-båsen på tidiga nattklubbar som Angie, Fattighuset och inte minst klubben After Dark som drevs av Christer Lindarw och Lars Flinckman.

Men Stockholm kändes för litet. Michel hade hört talas om hur nyskapande och storsatsande nattklubbar växt fram i metropoler som London och New York. Han bestämde sig för att ge sig ut i världen på jakt efter ny inspiration, nya upplevelser och den senaste discomusiken. Någon månad senare gnisslade landningsställen mot asfalten när han landade på John F. Kennedy International Airport i New York. 

Dansade med Michael Jackson

Som stamgäst på Studio 54 kunde han ta sitt skivspelande till nästa nivå med hjälp av Richie Kaczor och Nicky Siano. Då och då fick han även kliva in i dj-båset och byta skivor eller sköta diskoljusen. Han blev en i gänget och utvecklade sina dj- och musikkunskaper samtidigt som han umgicks med både klubbens ägare och dåtidens största kändisar.

– Jag dansade med Michael Jackson och hängde med filmstjärnor. Alla släppte verkligen loss och det fanns en tyst överenskommelse om att det som hände på Studio 54, det stannade på Studio 54, berättar han.

Michel Clarenbeek blev både imponerad och inspirerad av sina nattliga upplevelser i New York. Klubbscenen i Stockholm bleknade i jämförelse. I USA var musiken nyare, ljudet högre, ljuseffekterna snyggare och stämningen bättre. Samtidigt började dock tanken på att flytta hem gro i huvudet på Michel. Men han ville inte förlora sina nyfunna vänner och upplevelserna i ”The Big Apple”.

Lösningen blev att pendla över Atlanten. Under åren som följde hade Michel ett hem i Stockholm och ett i New York. I Stockholm blev han discjockey på storklubben Alexandra’s, och i New York fortsatte han att hänga på Studio 54 där han kunde höra de senaste plattorna som han sedan tog med sig hem till Stockholm.

Tog med sig klubben hem

Michel Clarenbeek tog med sig en del av Studio 54 till Stockholms nattliv. Med sitt musikaliska -kunnande och sin tekniska skicklighet hjälpte han den svenska klubbkulturen att ta ett stort steg in i framtiden. Han var en av de första som taktmixade sina skivor, och bröt även ny mark genom att våga spela den elektroniska musiken som av många ansågs alltför mekanisk och stel. 

– Jag var nog först i Sverige med att spela mycket elektroniskt. Mellan discodängorna kunde jag slänga in spår av till exempel Kraftwerk och annan mer obskyr elektronica, berättar han.

Michel Clarenbeek fortsatte att sprida sin musikaliska gospel och blev en förebild för många svenska discjockeys under 70- och 80-talen, och han har med all säkerhet bidragit i arbetet med att lägga grunden till den svenska klubbscen som i dag producerar mängder av dj-exporter och klubbhits.

I dag har Michel slagit rot i Stockholm, och även om skivspelandet inte längre är en karriär så har han svårt att hålla sig borta från dj-båset när tillfälle ges.

– Jag och musiken är oskiljaktiga. Den kärleken kommer aldrig att dö.