Kultur & Nöje.

2016-08-16 06:02
Bild: Hyperloop transportation technologies. Karta: OpenStreetMap

Det ä ba’ å åk – raketfart till grannen i öst med hyperloop

Företag konkurrerar

Idén har med andra ord funnits sedan Gustav IV Adolfs tid. Men först nu, mer än 200 år senare, ser farkoster drivna av undertryck i vakuum ut att bli verklighet. 


BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0


Detta mycket tack vare Elon Musk, hjärnan bakom både Tesla och SpaceX, som 2013 lanserade sin uppdaterade, överdimensionerade variant av rörpost, sprungen ur en frustration över pendlingstiderna mellan Los Angeles och San Francisco och en vilja att hitta ett modernt och miljövänligt transportmedel.

Kan bli miljömässiga fördelar

Tre företag tävlar om att komma först i mål med en funktionsduglig och storskalig hyperloop – Hyperloop One, Elon Musks eget SpaceX och Hyperloop Transportation Technology – som alla är i full färd med att bygga testbanor för sina respektive farkoster.

– Enligt konsultrapporten kan projektet bli klart på tolv år, men jag tror snarare det handlar om 15–20 år. Framför allt för att det finns mycket annat att prioritera. Men det är oerhört spännande att se om det blir av. Tänk en snabb markförbindelse, miljövänlig, som dras under marken eller över jordbruksmark och skog, inte sabbar naturen och som tar över flygets roll, som vi i första hand ska se det som ersättare till, säger Johan Landgren.

Förutom den uppenbara fördelen med att ta sig från A till B på samma tid som man hinner med en tupplur väntas en hyperloop mycket riktigt leda till miljömässiga fördelar. Visserligen kommer man inte ifrån miljöpåverkan i samband med byggandet av den, men väl färdig kommer buller att vara ett minne blott och påverkan på landskapet blir mindre än med till exempel järnväg. 

Ingen snö i vägen

Till skillnad från dagens väderberoende järnväg kan framtidens resenärer förmodligen också se fram emot betydligt färre inställda avgångar eller förseningar.

Den största miljövinsten torde dock ligga i att hyperloopen är tio gånger mer energieffektiv än en tågförbindelse, åtminstone enligt de slutsatser Elon Musk själv lade fram när han presenterade idén 2013. Det ska dock tilläggas att Musk aldrig redovisade några uträkningar eller ens siffror, utan bara stapeldiagram som jämförde olika transportslag. 

Å andra sidan färdas farkosten utan något energislukande luftmotstånd eller friktion, samt är tänkt att drivas med el från förnybara källor, så det finns ingen uppenbar anledning att rynka på pannan åt Musks slutsatser. 

– Den ska ju drivas av solceller och jag tror till och med Elon Musk har sagt att det kan bli tal om ett elöverskott, säger Johan Landgren.

Riskminimerat system

Men så har vi då hastigheten. Någonstans kring ljudfarten, Mach 1 för den tekniskt bevandrade. I Elon Musks ritningar finns det säkerhetsbälten för passagerarna. Och det finns ju bara en anledning till att rita in sådana – en eventuell snabb inbromsning, krasch för den pessimistiskt lagde.

Elon Musk själv försäkrar att systemet är slutet, det vill säga riskminimerat, och att hyperloopen är säkrare än både tåg och flyg och båt. Eftersom kapseln passagerarna sitter i själv färdas i en lufttom tunnel kommer hyperloopen att utrustas med nedfällbara syrgasmasker, ungefär som i ett flygplan.

Varje kapsel kommer också att ha ett bromssystem för den hypotetiska situation där den behöver bromsa för en eventuell stillastående, framförvarande kapsel, samt motordrivna hjul ifall strömförsörjningen skulle fallera och farkosten behöver fortsätta för egen maskin.

– Jag är inte alls insatt i säkerhetsaspekterna, men jag vet att det ska finnas en tryckutjämningsmekanism och att alla kapslar ska kunna stoppas om något händer. Visst kan man spekulera och undra över riskerna, men samtidigt är det så många ingenjörer inblandade så jag har svårt att se att de skulle missa något, säger Johan Landgren.

DIGITAL PRENUMERATION

FÖRSTA MÅNADEN GRATIS!

Läs alla artiklar från Dagens ETC utan kostnad första månaden. Därefter är priset 199 kronor/månad. Ingen bindningstid. Du får dessutom Dagens ETC direkt till din mejl, alla dagar i veckan. Beställ för att läsa direkt.

Genom att klicka på ”Beställ” godkänner du prenumerationsvillkoren och samtycker till att ETC-företagen hanterar dina personuppgifter

Fakta

I en hyperloop skickas passagerarkapslar via ett rör med ett lufttryck nära vakuum, vilket ger ett minimalt luftmotstånd. 

"Hyperloop" är egentligen ett varumärkesnamn myntat av Elon Musk, inte en benämning på tekniken med pneumatiskt drivna fordon.

Det finns planer på att bygga andra hyperloopsystem. Ett av dem är tänkt att frakta passagerare mellan Bratislava, Wien och Budapest. Det finns också planer på en hyperlooplinje för godstransporter mellan Moskva och Sankt Petersburg.

Olika transportsystem som bygger på pneumatisk drift, det vill säga där en farkost drivs framåt av skillnader i lufttryck, har funnits i London på 1860-talet och i New York årtiondet senare. Redan på 1910-talet beskrev den amerikanske raketpionjären Robert Goddard ett system som är mycket likt Elon Musks hyperloop.

Johan Landgren är huvudförfattare till boken Olja för Blåbär – Energi, makt och hållbarhet (skriven med Roberth Hansson) där hyperloopen beskrivs som en möjlig pusselbit på vägen mot ett fossilfritt samhälle.