Krönika. .

2014-12-07 06:00

Jag leker normal ett tag

Det lackar mot jul.

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på !
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje månad. Avsluta när du vill.

Vi kan julhandla, vi ska julhandla, och vi kommer att julhandla enligt normalitetsnormen. Reklamen börjar pusha oss senast i oktober. Julen, gedigna kärnfamiljers helg över alla kategorier. Julen är avkoppling i hemmets lugnaste vrå, med familjen, vännerna och barnen. 

Och i City… Ser du strömmande massan av folk i harmoniska stan, från butik till butik, ingen stress, alla ler, paket plöjs och det ner i kassar av bärande plast, plånböcker opp, Mastercard fram, korten förs ner i sin springa, klick klack, tick tack, här finns inga stopp minsann! Jultomten tutar i sitt horn! Ut i korsningen mot nästa köpmannagata! 

Så jag tror jag tar och kliver in som normal ett tag…

Vad ska Lena ha för julklapp i år? En röd tröja. Den tar vi, tick tack! 666 kronor! Okej! varsågod! Svisch.

Oj, Röd gubbe! Snögubbe? Julgubbe? Tut tut tuuut!

Pulsen stiger, dunk, dunk, dunk en galopperande slalomåkning, i korsningarna! 

Hinner in i finbutiken. Köper nåt till morbror Ginko! En slips, den tar vi – 800 spänn! Klick, smack och godkänna! Tut tut! Aj! vad du trängs! Dunk, dunk, pulsen slår, klockan går och pendeln är försenad! 

Nu hinner jag inte till kvällsmötet! Batteriet slut! Tåget smockfullt. 

Nästa tåg försenat, växelfel, inga pengar tillbaka.

Svärföräldrar kommer till jul, systern med, vad ska de få i år? 

Vem ska tomte vara? Ska de sova i vår säng? Granen måste ju också bäras hem. Julgransbelysningen? Jaha, den var trasig åter igen. I morgon ska det handlas mer i folkmassans trängsel. Butik efter butik. Snart är säcken full, snart är den stupfull, men jag trivs och går till nästa butik, till nästa butik, till nästa butik. Tick tack, tick tack. Var är bankomaten? Klick klick, tick tick, tack. Så plötsligt på gatan, en äldre man jag inte sett på år. Stannar upp, står still. ”Hur mår du”, frågar han.

 ”Jag mår bra, jättebra och jag trivs! God jul!” 

Nu har jag lekt färdigt normal och svetten lackar.

Jul, vad är jul? Jul för vem och varför?

Vicken pärs, sådan press. Allt ska klaffa, förberedelser handla. Så mitt opp i allt ska vi säga att vi trivs och mår bra. Du rycks med i julruschen för att hinna med samhällets krav. Sen sätter du dig ner, och trivs.  

Julen har aldrig varit något för den ensamma. Snarare tvärtom. En påminnelse om ensamheten. Men just dagarna före jul skänker folk en slant extra till hemlösheten. På annandagen är de utsatta glömda och de normala har lättat sitt samvete, köpt julnumret av Situation Sthlm, lagt en extra tjuga till tiggaren. Jag brukar gå och lägga mig så tidigt som möjligt och sova bort skiten. Det är min julefrid. Jag har mandat att unna mig den friden från julen. 

Ibland känns det helt okej att vara utanför ankdammen. 

Svetten lackar! Tack för kaffet, ta en pepparkaka till. 

John Arthur Ekebert 
Fotograf, bloggare, registrerad hemlös, med mera. Se också www.ekebert.se