Reportage.

2017-09-13 06:00
  • Rinkeby torg inför valet 2014. Bild: Anders Wiklund/TT
    Rinkeby torg inför valet 2014.

Ett år kvar – så ska partierna öka valdeltagandet

Seriös och långsiktig närvaro. Det är receptet för att få fler att rösta i Stockholms utsatta förorter, där valdeltagandet är lågt. Bakgrunden är ökade sociala klyftor, men också dålig representation, menar såväl forskare som politiker som ETC Stockholm har talat med.

”Jag är väl det enda borgarrådet som bor i ett miljonprogramsområde”, säger Ann-Margarethe Livh (V).

Om ett år går vi till val i Stockholm. Men valdeltagandet skiljer sig mycket beroende på var du bor i staden. I 2014 års riksdagsval röstade i genomsnitt 85,81 procent av de röstberättigade invånarna i Stockholms stad. Men i många delar av staden röstar bara runt hälften av de boende.


BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8


– Det finns ett tydligt samband mellan socioekonomiska faktorer och benägenheten att rösta. Och de sociala klyftorna har ökat i storstadsområdena, de utsatta har blivit fler, säger Magnus Dahlstedt, professor i socialt arbete vid Linköpings universitet, som har forskat om makt och inflytande i mångetniska förortsmiljöer i Sverige.

– Till det kommer en rad faktorer som till exempel upplevelser och erfarenheter av stigmatisering, exkludering, misstro och cynism. Allt hänger ju ihop, fortsätter Dahlstedt.

– Man kan se effekterna av de sociala klyftorna, att folk känner sig exkluderade. ”Varför ska jag rösta på dem som misstror mig?”. Misstro föder misstro.

Rekordlågt valdeltagande i Rinkeby

Det är i valdistrikten runt Järva­fältet – Rinkeby, Tensta och Husby framför allt –  samt i delar av Skärholmen som valdeltagandet är lägst i Stockholm. Här finns över ett dussin valdistrikt med mindre än 60 procents valdeltagande. I distriktet Rinkebysvängen Ö röstade till exempel bara 48,33 procent i senaste riksdagsvalet, och endast 40,76 i kommunalvalet.

Ann-Margarethe Livh är bostads- och demokratiborgarråd för Vänsterpartiet i Stockholms stad. Hon är övertygad om att klyftorna ligger bakom det låga valdeltagandet.

– Vi lever ju i ett klassamhälle. De sociala klyftorna har ökat, och under de åtta åren som Alliansen styrde i staden har de ökat ännu mer. Och valdeltagandet hänger ihop med hur människor har det i staden, säger hon och fortsätter:

– Jag bor själv i Rinkeby och märker att många människor inte känner sig delaktiga i samhället. Det är viktigt att människor känner att det är min stad, min stadsdel och att jag har möjlighet att vara med och påverka. Om du inte känner dig delaktig så röstar du inte. Grundorsaken är att vi har en segregerad stad med ökade klyftor. Att vända den utvecklingen tar tid, det är ett tungt och stort arbete.

Johan Sjölander, kommunsekreterare för Socialdemokraterna i Stockholm, håller med om att de sociala klyftorna är den viktigaste orsaken bakom det låga valdeltagandet.

– Det finns ett stort politiskt utanförskap i stora delar av Stockholm. Det är ett demokratiproblem att många människor inte tycker att det är värt att gå och rösta. Legitimiteten i vår demokrati bygger ju på förtroende, säger han.

Sjölander menar att det låga valdeltagandet speglar bilden av Stockholms segregation.

– Det är samma områden där sysselsättningen är lägre, skolresultaten lägre och färre har anställning. Det är en tydlig bild av klassamhället i Stockholm.

Representation extra viktig

Socialdemokraterna dominerar stort i miljonprogramsområdena med lägst valdeltagande. I vissa distrikt på Järva har de över 70 procent av väljarna. Ett parti som är försvinnande litet i samma områden är Centerpartiet, som fick under en procent av rösterna i flera valdistrikt på Järva 2014.

Karin Ernlund, gruppledare för Centerpartiet i Stockholms stad, är självkritisk.

– Vi ser med allvar på att skillnaderna i valdeltagande är så stora. Vi är djupt självkritiska. Centern har väldigt låga siffror i många av de här områdena och vi jobbar aktivt med att stärka vår närvaro. Vi är ett decentralistiskt parti och tror på att engagemang ska komma under­ifrån, därför är det viktigt att vi jobbar med att värva fler medlemmar i de här områdena, säger hon.

Representation är en annan faktor som påverkar känslan av delaktighet och därmed valdeltagandet i ett område.

– Om det bara är vit medelklass som representerar ett parti i förorterna så är risken stor att man talar med dubbel tunga. Den frågan är intimt knuten till frågan om valdeltagande, säger professor Magnus Dahlstedt.

Ann-Margarethe Livh menar dock att representationen är ganska bra, åtminstone på lägre nivåer i det politiska systemet.

– Som det ser ut nu i stadsdelsnämnderna så är det inte dålig representation, där är det väldigt blandat. Men ju högre upp du kommer, i stadshuset och i riksdagen så blir det tuffare. Jag är väl det enda borgarrådet som bor i ett miljonprogramsområde, säger hon.

Vad gör då partierna konkret för att förbättra valdeltagandet i de här områdena?

– Vi fortsätter att minska klassklyftorna. Det är grunden, inga käcka reklamkampanjer. Jag tror inte på det här med ”oj, nu är det val om några månader” och göra tjusiga affischer där man uppmanar folk att gå och rösta. Det tror jag är att börja i fel ände, säger Ann-Margaret Livh (V).

– Det enda sättet är att jobba med organisering. Att finnas med och ha en permanent närvaro, inte bara dyka upp vart fjärde år. Att det finns förebilder, människor som bor i området med förtroendeuppdrag. Man kan göra hur mycket käcka insatser som helst, men vi lägger vårt fokus på organisering, värvning, rekrytering och utbildning, säger Johan Sjölander (S).

– Konkret så har vi till exempel skapat Järva-Centern, en ny partiavdelning. Där finns det väldigt engagerade och duktiga representanter. Vi har varit dåliga på närvaro, där är vi självkritiska. Vi tror på att starta verksamheter, hålla öppna möten, träffa lokala aktörer. Vi är ganska dåliga på att avdramatisera politiken och visa att vi bara är människor här bakom. Jag skulle vilja se att politiken blev mer närodlad. Att det kan handla om en park eller en ny förskola, och att olika politiska partier har olika idéer. Mycket handlar om människors vardag, säger Karin Ernlund (C).

”Måste sluta vara kortsiktiga”

När professor Magnus Dahlstedt får lämna ett råd till de politiska partierna för att öka valdeltagandet så är det just vikten av att politikerna jobbar långsiktigt.

– De måste sluta vara så kortsiktiga. Visa på en långvarig och seriös närvaro i dessa områden. Det är väldigt mycket kritik mot de här brandkårsutryckningarna, att det blir symbolpolitik när politiker kommer ut för att marknadsföra sina budskap och använder orten som skådeplats. Det undergräver tilltron till politiker.

Magnus Dahlstedt

Professor, Linköpings universitet

”Det finns ett tydligt samband mellan socioekonomiska faktorer och benägenheten att rösta. Och de sociala klyftorna har ökat i storstadsområdena, de utsatta har blivit fler. De politiska partierna måste sluta vara så kortsiktiga.”

Karin Ernlund

Gruppledare, Centerpartiet

”Centern har väldigt låga siffror i många av de här områdena och vi jobbar aktivt med att stärka vår närvaro. Vi tror på att starta verksamheter, hålla öppna möten, träffa lokala aktörer.”

Johan Sjölander

Kommunalsekreterare, Socialdemokraterna

”Det är ett demokratiproblem att många människor inte tycker att det är värt att gå och rösta. Det enda sättet är att jobba med organisering. Att finnas med och ha en permanent närvaro, inte bara dyka upp vart fjärde år.”

Ann-Margarethe Livh

Borgarråd, Vänsterpartiet

”Det är viktigt att människor känner att det är min stad, min stadsdel och att jag har möjlighet att vara med och påverka. Vi fortsätter att minska klassklyftorna. Det är grunden, inga käcka reklamkampanjer.”