Hoppa till innehållet

ETC Stockholm

Debatt: Vi tar ett samlat grepp om unga utanför

Bild: BILD: JESSICA GOW/TT

ETC Stockholm.

I Stockholm bor ungefär 177 000 unga i åldrarna 16 till 29 år. De allra flesta av dem kommer att hitta sin väg till egen försörjning utan några större problem.
Det här är en debattartikel.
Det är skribenten och inte ETC Stockholm som står för åsikten.

Nio av tio i åldersgruppen 16–29 befinner sig antingen i arbete eller i studier, vilket är något fler än snittet i Sverige. Det är inte förvånande, Stockholm har en stark arbetsmarknad och de senaste åren har ungdomsarbetslösheten sjunkit stadigt i både inner- och ytterstaden. 

För den politiska majoriteten i Stockholm är det självklara målet att alla stockholmare ska kunna ta del av den positiva utvecklingen på arbetsmarknaden. Ungefär en av tio unga stockholmare varken arbetar eller studerar. Alla är inte i behov av stöd, en del reser i Asien eller jobbar i Norge och att vi saknar uppgifter om deras sysselsättning är i sammanhanget inget problem. Men en relativt stor grupp behöver insatser och rätt hjälp för att kunna etablera sig på arbetsmarknaden. Det handlar framför allt om unga med en funktionsnedsättning och unga som bott en begränsad tid i Sverige, men inte uteslutande. 

Arbetsmarknadsnämnden beslutade nu i maj om att anta ett program för att bryta ungas utanförskap i Stockholm. Det utgör en plattform för det stadsgemensamma arbetet inom området, med både en nulägesbeskrivning av det arbete som görs, samt en kartläggning av angelägna områden att utveckla.

Mycket gör vi redan, och jag är väldigt stolt över det arbete som bedrivs i staden. Vår politiska majoritet har sedan 2014 förstärkt det genom att inviga två nya jobbtorg riktade helt mot unga stockholmare, utöka det uppsökande arbetet för att nå unga i utanförskap och göra det möjligt för alla behöriga att läsa på Komvux. Det är viktiga satsningar. För att unga människor fastnar i långvarig sysslolöshet är en personlig såväl som samhällelig förlust. I värsta fall ter sig kriminalitet eller extremism som ett bättre alternativ, vilket skapar otrygghet i hela staden. Det kan vi aldrig acceptera. I mitt Stockholm får vi aldrig ge upp om unga personer, varken de som brukar kallas hemmasittare eller de som hamnat snett. Vi måste både se till att nå alla dessa unga stockholmare och erbjuda dem ett annat alternativ.

I programmet för Ingen ung utanför definieras ett antal områden där staden nu trappar upp arbetet. Det handlar bland annat om att ge unga fler möjligheter till att avsluta gymnasiestudier, bland annat på folkhögskola eller inom Komvux. Det handlar om mer kreativt uppsökande arbete, med nya grepp för att nå unga personer i behov av stöd och insatser. Vi ska successivt se till att fler ungdomar får chansen till några första rader på cv:t genom våra kommunala sommarjobb. 

Det är också viktigt att vi från stadens sida inte bygger stuprör i arbetet med våra unga. Samverkan mellan berörda nämnder ska förstärkas, med en årlig gemensam analys av det pågående arbetet som på så sätt ska utgå från en gemensam helhetssyn. På samma sätt behöver det vi gör utgå från de ungas behov. En del i att förstärka arbetet blir därför att låta de unga komma till tals i högre utsträckning, genom bland annat fokusgrupper och djupintervjuer. 

Det går att vända utvecklingen med unga utanför även i områden med större utmaningar med en aktiv och sammanhållen politik. I exempelvis Skärholmen finns i dag både arbetsförmedling, Jobbtorg för vuxna och Jobbtorg ung och här har ungdomsarbetslösheten nästan halverats på tre år. Nu tar vi fler steg för att tillsammans bygga en stad för alla, där våra unga kan se framtiden an med tillförsikt. 

 

Ämnen i artikeln

00:00 / 00:00