Hoppa till innehållet

ETC Stockholm

Debatt: Först när Stockholm är jämställt kan vi bryta segregationen

Det är anmärkningsvärt att Magdalena Andersson (S) nu väljer att ställa hårdare krav på nyanlända kvinnor - istället för att åtgärda systemfelet, skriver debattörerna.
Det är anmärkningsvärt att Magdalena Andersson (S) nu väljer att ställa hårdare krav på nyanlända kvinnor - istället för att åtgärda systemfelet, skriver debattörerna. Bild: Joakim Goksör/TT

ETC Stockholm.

Sedan Feministiskt initiativ tog plats i stadshuset har vi tagit tag i två centrala feministiska frågor: våldet och omfördelningen. Vi har tredubblat stödet till tjej- och kvinnojourerna. Vi har också börjat räkna på hur kommunens pengar fördelas. Tidigare gick det inte att se vilka som fick ta del av våra gemensamma skattepengar. Nu vet vi att traditionella arbetsmarknadsåtgärder tillfaller män - och att det samtidigt är kvinnor med utländsk bakgrund som står längst från arbetsmarknaden
Det här är en debattartikel.
Det är skribenten och inte ETC Stockholm som står för åsikten.

Feministiskt initiativ menar att det inte går att separera den ekonomiska ojämlikheten från den strukturella rasismen och ojämställdheten. Det blir särskilt tydligt när vi ser på segregationen i Stockholm. Vi har stadsdelar i Stockholm där hälften av kvinnorna är arbetslösa. Därför satsar Stockholm 6 miljoner i år på riktade åtgärder för att få kvinnor i Stockholms förorter i arbete. Så kallade stadsdelsmammor som ska hjälpa nyanlända kvinnor in på arbetsmarknaden. Kvinnor med lokal kännedom som själva vet hur behoven kan se ut.

Att kvinnor missgynnas i mottagningssystemet är ingen hemlighet. Ett flertal rapporter de senaste åren kommer fram till samma sak: nyanlända kvinnor får sämre stöd och på grund av det försenas deras etablering. Föreställningar om att den låga sysselsättningsgraden bland nyanlända kvinnor skulle bero på att de inte vill arbeta utan hellre tar hand om barn, visade sig inte heller stämma. Därför är det anmärkningsvärt när Magdalena Andersson (S) nu väljer att ställa hårdare krav på nyanlända kvinnor - istället för att åtgärda systemfel. Ett jämställt mottagande kräver en feministisk analys av etableringssystemet. Det kräver en aktiv politik som uppmärksammar hur behoven kan skilja sig mellan kvinnor och män.
Inte en tillrättavisning från finansministern.

För att bryta segregationen behöver kvinnor och tjejer få makt att forma sina egna liv. Därför fortsätter också Stockholm stad satsningarna på att organisera unga i förorten, avsätter fem miljoner på antivåldsarbete i stadens skolor för att förebygga machoideal och hederstänk. Vi tillsätter också en maktutredning för att kvinnor och tjejer själva ska få formulera sina livsvillkor i förorten och komma med förslag på förändringar.

Kvinnor och tjejer sitter själva på svaren. Vi ser det genom tjejerna som nu går till fritidsgården tack vare linje 17 Gäris. Vi ser det på de unga i Farsta som gjorde en film om polisens rasprofilering och vi ser det på tjejerna på Tjejforum i Åkermyntan som gick dit för att de ville prata om att killar inte ska få bestämma över dem.Feministiskt initiativ ser det som politikens uppdrag att omfördela makten, vitalisera demokratin och låta dem som tidigare inte hörsammats få komma till tals. För lika rättigheter, social rättvisa och en feministisk politik för förorten.

 

 

 

Ämnen i artikeln