Debatt. .

2014-12-01 16:41
Bild: Bertil Ericson/TT

Dagens sjukvårdspolitik är olaglig

Ska lönsamhetskrav eller medborgarnas behov av vård styra offentligt finansierad primärvård? Lagen är glasklar på den punkten och vårdvalssystemet strider mot lagen, skriver professorn Göran Dahlgren.

Effekterna av de borgerliga partiernas vårdpolitiska flaggskepp – lagen om obligatoriskt vårdvalssystem inom primärvården – strider mot gällande Hälso- och sjukvårdslag (HSL). Den faktiska utvecklingen går på tvärs mot lagens krav att vården ska ges på lika villkor för hela befolkningen. Det konstaterar Riksrevisorerna i en nyligen publicerad rapport som visar att vårdvalssystemet leder till en ojämlikare vård. 

Vinnarna är städernas hög- och medelinkomsttagare med relativt små vårdbehov. Förlorarna är de som bor i glesbygden och i städernas låginkomstområden, det vill säga grupper med mycket stora vårdbehov och sämre tillgång till god vård.  Samtidigt prioriteras patienter med lätta symptom ofta före allvarligt sjuka patienter.    

Orsaken till dessa negativa effekter är att lagen om vårdvalssystem i verkligheten är en lag för tvångsprivatisering. Alla kommersiella vårdföretag som uppfyller vissa krav garanteras offentlig finansiering av sin verksamhet. De får samtidigt rätt att lokalisera denna offentligt finansierade verksamhet där det är lönsammast oberoende av befolkningens vårdbehov. Landstingen kan varken bestämma omfattningen eller lokaliseringen av den privat drivna vård de finansierar.      

Ur ett vårdpolitiskt perspektiv borde det vara självklart att lagen om valfrihetssystem måste avvecklas. Ett första försiktigt steg i den riktningen har nyligen tagits av den nya S-MP-regeringen som efter samråd med V har lagt fram ett förslag till riksdagen att landstingen inte ska tvingas -tillämpa vårdvalssystem. Varje landsting ska enligt detta förslag kunna besluta om vårdvalssystemets framtid inom sitt landsting/region. 

Mot detta förslag rasar nu de borgerliga partierna kraftigt understödda av Svenskt Näringsliv och andra kommersiella intressenter. De hävdar att denna förstärkning av den kommunala demokratin minskar mångfalden och valfriheten. Skrapar man lite på ytan på det argumentet ser man att valfrihet används som synonym till privatisering. Det är vårdföretagens nuvarande rätt att utifrån en lönsamhetsbedömning välja lokalisering och patienter som är hotad. 

Patienternas rätt att fritt välja vårdcentral och läkare kommer att finnas kvar. Denna rätt är fastlagd i HSL sedan 1995 det vill säga långt före införandet av olika så kallade vårdvalssystem.

Kärnfrågan i vårdvalsdebatten är således om lönsamhetskrav eller medborgarnas behov av vård ska styra offentligt finansierad primärvård? 

Svaret är glasklart: Vården ska enligt Hälso- och sjukvårdslagen vara behovsstyrd. Många politiker – ofta i symbios med kommersiella intressen – ser emellertid denna lag som ett rundningsmärke. Det är i detta perspektiv som Riksrevisionens rapport är av strategisk betydelse. Den visar att lagen om vårdvalssystem är en olaglig lag.

Fotnot: I onsdags drog regeringen tillbaka förslaget efter kritik från Lagrådet om att de har gått för fort fram. Men regeringen har inte backat från själva idén om att lagen ska bort och avser att lägga fram ett nytt.

DIGITAL PRENUMERATION

TVÅ VECKOR GRATIS!

Läs alla artiklar från Dagens ETC utan kostnad första två veckorna. Därefter är priset 199 kronor/månad. Ingen bindningstid. Du får dessutom Dagens ETC direkt till din mejl, alla dagar i veckan. Beställ för att läsa direkt.

Genom att klicka på ”Prenumerera” godkänner du prenumerationsvillkoren och samtycker till att ETC-företagen hanterar dina personuppgifter

Göran Dahlgren 
Gästprofessor vid University of Liverpool, före detta chef för sjukvårdsenheten vid Socialdepartementet och aktiv i Nätverket för gemensam välfärd