Debatt: Bostadsrättsföreningens ­styrelse – en plats för några få

Under våren går tusentals av Stockholms bostadsrättsföreningar in i stämmotider. Det är dags att välja den styrelse som ska skapa det goda boendet det kommande året. En ansvarsfull uppgift, som oftast utförs av män. Och det är tur att ni finns, för ert engagemang innebär att bostadsrätten står sig stark som boendeform. 

Men det är också problematiskt, då en styrelse allt för ofta är en homogen grupp, som inte representerar det samhälle vi lever i. Bostadsrättsföreningars styrelser har en något jämnare könsfördelning än bolagsstyrelser. Men det räcker inte. Bland HSB Stockholms medlemsföreningar är fyra av tio ledamöter kvinnor, vilket är ett förhållandevis bra betyg. Men endast tre av tio ordförande är kvinnor. Styrelserummet är mannens värld, vilket även SBC:s kartläggning från januari visade. Det är ytterst ett resultat av samhällsstrukturer och normer.

Som begrepp omfattar mångfald flera perspektiv, vanligtvis avses kön, ursprung och ålder. Men varför är mångfald så viktigt?

Alla kan nog skriva under på att man vill ha en kompetent styrelse i sin bostadsrättsförening. Men kompetens kan vara olika saker, och synen på vad som räknas som kompetens är ofta mycket snäv. Det finns självklara faktorer som yrkeserfarenhet och utbildning. Men kompetens handlar också om förmågan att förstå ett visst sammanhang. Ju fler erfarenheter, desto fler blir perspektiven, vilket leder till en mer träffsäker analys av omvärlden.

Det kan kännas lockande med en styrelse som är överens om det mesta och där åsikterna sällan går isär. Men en homogen grupp riskerar att utveckla grupptänkande, där strävan efter en trevlig stämning gör att ingen till slut vågar ifrågasätta beslut. Dessutom finns en mängd forskning som pekar på vikten av heterogena grupper för att skapa en dynamisk, utvecklande och innovativ miljö.

Det finns också ett stort mervärde i att medlemmarna i en bostadsrättsförening känner sig representerade i sin styrelse. I ett flerbostadshus bor människor av olika kön, ålder, sexuell läggning, hushållstyp, inkomstnivå och ursprung. Därför är det viktigt att även styrelsens medlemmar är en blandad grupp som kan komma med olika infallsvinklar. Jag vet hur bostadsrättsföreningar många gånger kämpar för att tillsätta en styrelse. Men mångfaldsperspektivet borde förbättra möjligheten att rekrytera nya ledamöter, då det ruckar på normen för vem som kan vara just ledamot. Det handlar inte om att välja bort, utan om att välja till.

Lever vi som vi lär? HSB är historiskt sett inte bättre än någon annan. Men vi arbetar varje dag för att göra skillnad. De senaste två åren har vi utbildat över 300 valberedare, bland annat inom mångfaldsperspektivet. För två år sedan lanserade vi ett kvinnligt nätverk, med syftet att få fler kvinnor att engagera sig i styrelser och ta större ansvarsposter. Och det ger resultat. HSB Stockholms egen styrelse är helt jämställd. Och nyligen kom statistik från SCB som visade att 23 procent av HSB Stockholms medarbetare har utländsk bakgrund – en spegling av befolkningsstatistiken i länet.

Min uppmaning och önskan till Stockholms bostadsrättsföreningar är att lyssna till argumenten för mångfald. För ur olikheter föds nya idéer, en tillåtande kultur där alla känner sig välkomna och får komma till tals. Där synpunkter baserat på olika erfarenheter och bakgrund framförs på ett konstruktivt sätt. Och inte minst en styrelse som på ett demokratiskt vis representerar medlemmarna.