Rinkeby dansar och ler

Bilden av förorten som grå, hopplös och brottstyngd är förstås inte hela sanningen. Förorten är så mycket mer. Det finns människor här som är stolta och kreativa och som utan särskilt mycket stöd från myndigheter och politiker driver kulturella verksamheter som ger den egna förorten färg. Och i vissa fall sprider en positiv bild av den i en stor del av Stockholm och ännu längre bort. ETC Stockholm besöker i en reportageserie Rinkebys, Skärholmens och Kärrtorps kreativa färgskapare.

I trapphuset i Rinkeby Folkets hus står tre tonårsflickor och tittar ner och harklar sig och skrattar. Två trappor nedanför plockar sambagruppen Yakumbé sina trummor ur sitt lilla hyrförråd. Gruppen ska göra en spelning utomhus så att vi får aktuella bilder och får uppleva ett Rinkebyframträdande. Yakumbés konstnärlige ledare Juan Romero ställer ner en trumma och tittar på mig, som står rakt under tonårstjejerna. 

– De har en otrevlig ovana, säger han och ler. De spottar!



Jag kliver undan och noterar att medlemmarna i Yakumbé rör sig och plockar ut trummorna utom spotthåll uppifrån. Någon vecka senare, när jag intervjuar Juan Romero och de andra två drivande i Yakumbé/Teater MaskArado, Signe Bäck och Sebastian Poblete, förstår jag att tonårsflickorna i Folkets hus-trappan inte är ensamma om att spotta uppifrån. Trots att Yakumbé håller igång en 30-årig sambaorkestertradition i Rinkeby ser sig gruppen inte som särskilt gynnad av staden eller stadsdelen. Politiska och ekonomiska satsningar och stöd sker sällan på lång sikt och ständigt i form av korta projekt.  Gruppen har sitt lilla trumförråd och repetitionstider i Folkets hus källare, men har fått motta ideliga klagomål på att trummorna låter för mycket. De känner sig motarbetade. De berättar om en verklighet där allt hänger på hur engagerade och informerade kommuntjänstemännen behagar vara. När en eldsjäl försvinner så försvåras samtidigt möjligheten till ekonomisk stabilitet och utveckling. Trummorna slits och det saknas ofta pengar att laga eller köpa nya. Långa perioder har gruppen fått öva utomhus, på fotbollsplaner och ängar. Den senaste tiden har de allvarligt funderat på att lämna Rinkeby. Det är ont om lokaler i stadsdelen, vilket bland annat den omtalade ockupationen av det tomma förvaltningshuset i Rinkeby handlade om. Yakumbé stödspelade i det ockuperade huset.
Samtidigt har Yakumbé/Teater MaskArados utomhusrepetitioner gjort gruppen mer känd i Rinkeby och uppskattad av rinkebyborna. Det och att företräda området på festivaler och karnevaler runt om i Sverige och Norden gör att gruppen ändå stannar kvar i Rinkeby. 

När trummorna är utplockade bär gruppmedlemmarna bort dem till Yakumbés/Teater MaskArados lokal som de hyr i bottenvåningen av ett höghus i slutet av Hällbybacken. Lokalen rymmer ett bord, några soffor, masker och kostymer. Den är för liten för att fungera som repetitionslokal. Yakumbé/Teater MaskArado delar lokalen också med några andra kulturgrupper och hyran betalas med pengar som samlas ihop på en årlig fest. Utanför lokalen hänger en stor bläckfisk och en tvåmeters pingvin i ett träd. De är minnen av föreställningar Yakumbé/Teater MaskArado gjort under 00-talet och har svårt att få plats i lokalen.

För ett par år sedan anslöt sig ”maskmästaren” Daniele Gadda till gruppen. Med ett slags commedia dell’arte-masker och riktigt teatersmink fick gruppen en nytändning.

– Han kom med magin, säger en av gruppmedlemmarna Freddy ”Flakiño” Soto när Daniele blåser glitter i hans ansikte.



Gruppens alla medlemmar trängs och byter om i lokalen. De skrattar och hjälper varandra att hitta rätt kostymer. Sebastian spänner på sig ett par styltor och några blir förskräckta när han kör sitt gamla trick att låtsas slå huvudet i taket på väg ut genom dörren. De färdigklädda, sminkade och trumförsedda medlemmarna går ut och lämnar utrymme åt dem som inte är klara. Gruppen ställer upp sig på vändplanen framför lokalen, börjar trumma och röra sig, gå in i sina roller. Juan dirigerar och leder dem. Det tar inte många minuter innan folk i husen omkring söker sig till fönster och balkonger. Några tjejer, män och kvinnor kommer skyndande, ler och fotograferar med mobiler och digitalkameror.

Långsamt rör sig gruppen framåt i den grå vintereftermiddagen. En Volvo kombi dyker upp och vill in mellan husen. Den får vänta på att gruppen rör sig ner i en park åt Tenstahållet.
Ägaren till närbutiken Gula kiosken, Musa Acaralp, kommer ut. Han har aldrig hört talas om Yakumbé/Teater MaskArado, tycker att framträdandet är ”uppiffande” men att ljudet är högt och stör dem som har nattjobb och ligger och sover vid den här tiden. Vissa Rinkebybor stannar inte ens upp på väg hem från kiosken med sina kassar med mjölkpaket och purjolökar. Men de flesta följer sambatåget med blicken, efter några minuter bildas en svans med nyfikna som följer efter och applåderar.

Michael Jones, som bor i ett av husen intill, har sett Yakumbé/Teater MaskArado repetera och framträda i området tidigare. 

– Det blir lite liv. De visar en positiv bild av Rinkeby och det är roligt att media uppmärksammar det. Annars när media är här är det alltid när något tråkigt har hänt.

Hans granne Marina Pettersson håller med. Hon och hennes barn har gått ut mitt i middagen. 

– Vi var tvungna att gå ut och titta. De är kreativa och duktiga och sprider glädje. Alltid en glad överraskning när de kommer. Hoppas de aldrig slutar!

När framträdandet är över en timme senare och gruppen bytt om och bär tillbaka trummorna till Folkets hus för en söndagsrepetition pratar jag med en av medlemmarna, Karolina Höglin från Björkhagen. Hon kom med i gruppen via Yakumbés sambaskola Sambomba, som hon gått i under sex års tid. I gruppen har hon varit med sedan april. Hon är med för att det är roligt och för att hon utvecklas musikaliskt. En bonus är att få vara med och turnera. 

– Det är också roligt att Sambomba och Yakumbé resulterar i att det inte bara finns kultur i innerstan, säger hon.

Victor Estby

Fakta: Yakumbé/Teater MaskArado
Vad: Slagverksensemble/gatuteatergrupp
Var: Rinkeby
Bakgrund: Startade 1993 i Jakobsberg. Driver sedan 2001 sambaskolan Sambomba varje torsdag i Rinkeby Folkets hus klockan 19-21. Gruppen har 19 medlemmar från hela Stockholm.
Namnet Yakumbé är en sammanslagning av Jakobsberg och den uruguayanska trummusikstilen candombé. Även om gruppen sedan flera år håller till i Rinkeby är namnet Yakumbé så etablerat att det inte är aktuellt att byta namn till Rinkumbé. 
Gruppen har turnerat i Sverige och Norden, framför allt på alternativa kulturfestivaler. I somras invigde bland annat Yakumbé/Teater MaskArado den första Vildrosfestivalen i södra Dalarna och väckte uppmärksamhet i lokal media när gruppen besökte Åland. Gruppen framträdde också under Klimatmötet i Köpenhamn i december, inbjuden av Greenpeace.

Taggar: förort, förortsfärg, rinkeby