Luftslottet som sprängdes

Palatset på Riddar­holmen skulle bli ett underland för barn och ungdomar. Efter bara tre månader sprack drömmen. Kvar finns ett konkursbo och en konstnärlig ledare som är besviken på regeringen och stadens politiker som hon anser lovade runt men höll tunt.

När Palatset bjöd in pressen till invigningen av det 5 000 kvadratmeter stora barnkulturhuset i det Gamla riksarkivet den 28 september förra året användes stora ord. Kronprinsessan Victoria skulle klippa bandet till vad som utlovades skulle ge oss ”en åktur rätt in i något som aldrig tidigare har funnits, vare sig i denna värld eller i någon annan”. Palatsets många olika rum var utrustade med den senaste tekniken och rymde en fotostudio, musik-, textil- och medieverkstäder, biograf, smink- och maskhörna och mycket mer.

Sjöstedt invigningstalade

På invigningsfesten hade en röd matta rullats ut och kändisar bjudits in. Stockholms kulturborgarråd Madeleine Sjöstedt (FP) var programmets huvudtalare. Knappt fyra månader senare, tisdagen den 17 januari, begärdes Palatset Riddarholmen AB i konkurs vid Stockholms tingsrätt. ”Redan vid den kändistäta galainvigningen med gäster som till vardags skiter i barn kände jag att skeppet skulle sjunka”, twittrade Expressens kulturskribent Gunilla Brodrej samma dag.

Madeleine Sjöstedt har ofta talat om vikten av en bredare finansiering av kulturen och hon uppmuntrar till privata initiativ och sponsring på kulturområdet. Fotografiska och Junibacken lyfts ofta fram som förebilder på privat- och sponsordrivna kulturverksamheter. Palatset skulle bli ännu ett sådant positivt exempel. Till SVT:s Kulturnyheterna uttryckte Madeleine Sjöstedt sin besvikelse efter konkursbeskedet: ”Min största rädsla är att de som tycker att kultur inte ska få kosta får vatten på sin kvarn. Palatset visar att det finns möjligheter till samfinansiering för privat och offentlig kulturverksamhet, idén lever vidare.”

ETC Stockholm har försökt få en intervju med kulturborgarrådet i veckan, men fått svaret att hon har ”ett fullspäckat schema” av hennes pressekreterare.

– Jag tror inte att hon så hemskt gärna uttalar sig om det här. Hon har varit lite väl optimistisk kring att Palatset ska drivas privat, säger Ann Mari Engel (V), vice ordförande i Stockholms stads kulturnämnd.

”Tokigt i grunden”

Hon beklagar Palatsets konkurs men menar att projektet har haft en ohållbar finansiering från början.

– Den byggde på att de skulle ha ett tusen besökare om dagen och att dessa skulle betala 120 kronor var. Det priset skulle även gälla skolbarn och vi sa att Stockholms skolor inte har råd med det. Redan under hösten hade Palatset bara öppet på helger för att det inte gick runt på vardagar.

– Vi tyckte att konceptet var lite tokigt i grunden och att det utesluter många barn, säger Ann-Mari Engel.

Inget publikmässigt fiasko

Bakom Palatset imposanta fasad ryms många stora siffror. Statens Fastighetsverk (SFV) lät med regeringens förtroende renovera det k-märkta huset för 207 miljoner kronor under två år. Palatsets grundare hade räknat med 250 000 besökare första året. Därefter skulle antalet växa till en halv miljon. Sedan oktober har Palatset haft 20 000 besökare. Många barn och föräldrar har blivit omåttligt förtjusta i verksamheten. I början av januari överlämnade Palatset en namnlista till riksdagen med 6 700 underskrifter från personer som vill bevara kulturhuset. ”Jag har aldrig haft så roligt som vuxen. Var där med min 8 åriga dotter. Blev så positivt överraskad över hur allt var så välorganiserat och hur fantastiskt fin personalen var. Palatset MÅSTE få vara kvar!”, skriver en kvinna från Hägersten på listan.

Palatset var inget publikmässigt fiasko – tvärtom. Det var kostnaderna som blev för stora. Budgeten var beräknad till att offentligheten (kommun, landsting och stat) skulle stå för 20 procent av kostnaderna, näringslivet för 20 procent och resterande 60 procent skulle täckas av biljettintäkter, matförsäljning och uthyrning av lokaler för fester och konferenser. Men riksdagen sa blankt nej till att betala driftskostnader för ett nytt barnkulturcentrum i Stockholm city. Stockholms stad satsade cirka fyra miljoner kronor och Stockholms läns landsting lade in lika mycket. Det räckte inte långt för en verksamhet med en beräknad omsättning på 45 miljoner kronor per år. Förväntningarna på näringslivets och privatpersoners investeringsvilja var enorma – för stora, visade det sig. Bara en månad efter den kungliga invigningsfesten stod Palatset utan pengar till att betala hyran på en miljon kronor.

Grundande eldsjälar

Duon som tog initiativet till Palatset, Lotta Nilsson och Anders Bergh, beskrivs av flera som ETC Stockholm har pratat med som ”eldsjälar”. I många år har de arbetat som producenter av barn- och ungdomsfilm med produktionsbolaget Zingo film och tv AB. I dag är besvikelsen över konkursen och de havererade visionerna stor.

– Det är sorgligt och otroligt jobbigt med alla barn som är så himla besvikna, säger Palatsets konstnärliga ledare, Lotta Nilsson, och suckar tungt.

Har du något hopp om att Palatset ska öppna igen?

– Bara om det finns någon som vill driva Palatset i den här formen eller i någon annan form. Vi har ett väldigt stort stöd från människor, men fortfarande lyser lösningen med sin frånvaro, alltså pengarna.

Sedan i tisdags är advokaten Lars Wenne utsedd till Palatsets konkursförvaltare. Hans uppdrag är att försöka sälja tillgångarna och avveckla verksamheterna i konkursboet. Men först ska det göras en ordentlig undersökning om någon vill ta över Palatset, säger han till ETC Stockholm.

Enligt Lotta Nilsson var det sex miljoner kronor som fattades för att Palatset skulle ha kunnat fortsätta.

– Vi klarade driftkostnaderna men inte den nödvändiga investeringspuckeln, som till exempel en brandutrustning för 300 000 kronor. Det är väldigt många kostnader som inte är så sexiga för sponsorer, säger hon.

Tog ingen diskussion

Ett avtal om långsiktigt ansvar i projektet borde ha tecknats med Stockholms stad innan Palatset sjösattes, anser Ann Mari Engel, som tycker att stiftelsen som äger Palatset Riddarholmen AB bär stort ansvar för konkursen.

– De tog ingen grundläggande diskussion med staden, utan de sa att de skulle bygga upp verksamheten på sitt sätt. De behövde ett stöd i början men sen skulle de klara sig själva, med Junibacken som förebild.

Håkan Söderström, ordförande för Stiftelsen Palatset, medger att det har funnits en alltför stor optimism om förväntade bidrag.

– Vi är många som önskar en stabil och långsiktig lösning, men kan i dagsläget inte utgå från att allt löser sig på ett enkelt sätt, säger han.

Att starta ett inte fullt ut finansierat barnkulturhus i ett palats på en exklusiv adress mitt i city. Det låter som en ohållbar idé från början. Hur tänkte ni?

– Vi gjorde en förstudie som visade att det skulle fungera, säger Lotta Nilsson, och fortsätter:

– Du säger exklusiv – jag vet inte. Hade det varit kultur för vuxna skulle vi inte ha haft den här diskussionen. Vi har försökt att göra Palatset till ett hus för alla. Ingen skulle vara gladare än jag om det var gratis, men då krävs det mycket högre offentligt stöd.