Slitningar mellan kapital och lojalitet

Sanna Kvinnor
Text: Anne Charlotte Leffler Regi: Ulla Gottlieb
Scen: Fria Teatern, Högdalen
Betyg: 3/5

Det är en sen kväll i Stockholm. Herr Bark är ute och spelar bort pengar igen. Fru Bark våndas medan yngsta dottern Berta sliter för uppehället. De vakar i sina rum på varsin sida om vardagsrummet. Fru Bark halvligger på sängen med stickningen lämnad orörd. Berta sitter vid sitt skrivbord och arbetar. Snart avbryts de av äldsta dottern Bark, Lissi. Hon har anlänt med ångbåten för att överraska sin make Wilhelm. Han har blivit kvar i storstaden. Arbetet har dragit ut på tiden, eller är det utsvävningarna som lockar?

Sanna Kvinnor från 1883 är en av Anne Charlotte Lefflers mest politiska pjäser. Familjefadern är djupt nere i spelmissbruk, hustruns arv är snart slut och skulderna hopar sig. Fru Bark slits mellan Bertas högljudda påtryckningar för att säkra kapitalet och lojaliteten mot maken: “Har jag stått ut så länge, går det väl ännu några år”. Pjäsens titel går genomgående igen i männens repliker och upprepas snart in absurdum. Bark spelar ut hela den manipulativa missbrukarens register. Dubbelmoralen står som spön i vardagsrumsgolvet men komiken tar ibland över på bekostnad av tragiken.

Fria Teatern har skapat en ­elegant föreställning. Scenografins transparenta väggar problematiserar distinktionen hemmet/kvinnan och staden/mannen, kostymerna antyder en likriktning men de skilda detaljerna säger något annat, allt medan Gottliebs utmärkta regi arbetar med hierarkier som kommer skådespelarna att kroppsligen slitas mellan normer omöjliga att framgångsrikt förena.
Maria Mårsell

Läs även ETC Stockholms nöjesartikel om Ann Charlotte Leffler som upplever en ny vår.

Taggar: Fria Teatern, Sanna kvinnor