Vem är det som slår kvinnor?

Nyligen beslutade Stockholms läns landsting att inrätta ett kunskapscenter för våld i nära relationer. Enligt Socialstyrelsen utsätts cirka 75 000 kvinnor årligen för våld i nära relationer. Vänsterpartiet står bakom beslutet om ett kunskapscenter men betonar nödvändigheten av att arbeta med tydligt fokus på mäns våld mot kvinnor, som ju är ett strukturellt problem med global dimension. Idag finns en tendens att man talar om våld mot kvinnor utan att tydliggöra vem/vilka som utövar våldet. Därför måste politiker och höga chefer inom landstinget gå före och visa att mäns våld mot kvinnor är en prioriterad fråga. Samtidigt är det angeläget att arbetet mot allt våld utvecklas, framför allt måste våld mot barn synliggöras och Barnkonventionen respekteras.

Våld i samkönade relationer och våld som utövas i familjer mot personer med funktionsnedsättning och gamla föräldrar måste också uppmärksammas. Men detta våld går inte att likställa med mäns våld mot kvinnor. Bara i Sverige misshandlas en kvinna till döds var tredje vecka av en närstående man, och enligt Brottsförebyggande rådets statistik över Stockholms län för 2010 polisanmäldes 811 fall av grov kvinnofridskränkning och 3 422 fall av misshandel mot kvinna över 18 år. Många gånger söker sig dessa kvinnor till akutmottagningar. Mycket oroande är de signaler som nu kommer från akuten att man är så hårt belastad att man inte hinner koppla in en kurator när man misstänker att kvinnan utsatts för våld av sin partner.

Utbildning av vårdpersonal är centralt. Av de program på universitet eller högskola som leder till ett yrke där man möter våldsutsatta kvinnor, deras barn eller förövare, är det bara var tredje som ger studenterna tillräcklig kunskap om våld mot kvinnor. Detta enligt en kartläggning som Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK) vid Uppsala universitet har gjort. Ännu färre program tar upp hedersrelaterat våld eller våld i samkönade relationer. Detta är naturligtvis oacceptabelt. Inom sjuksköterskeutbildningen nämns det nästan inte alls, och lika illa är det inom läkarutbildningen. Hälso- och sjukvårdspersonal kommer dagligen i kontakt med våldsutsatta kvinnor, att de har kunskap och vågar ställa frågan om våld är centralt för huruvida patienten orkar berätta.

Särskilda mottagningar för våldtagna kvinnor behövs. 2005 öppnade akutmottagningen för våldtagna kvinnor på Södersjukhuset på Vänsterpartiets initiativ. Det är den enda i sitt slag i landet. Fler än en tredjedel av deras patienter drabbas av posttraumatisk stress. Det är centralt att det finns tillräckligt med personal med rätt utbildning och möjlighet till kris- och traumabehandling för dem som så behöver. För en del kan det handla om flera år efter det att övergreppet ägde rum, först då vågar man släppa fram sin ångest och smärta.

Så länge som maktrelationen mellan män och kvinnor ser ut som den gör kommer våldet att fortsätta. Men brukaren av våld kan behandlas. I Norge startade man ett behandlingscenter 1987 – Alternativ till våld (ATV). Man var först i Europa att utveckla en framgångsrik behandling av män som utövar våld i familjen. I Sverige finns ATV på två ställen, i Kalmar och i Täby. Det är hög tid att landstinget och kommuner tar till sig denna kunskap och synliggör den som slår.

Matilda Johansson (V)

Programberedningen för barn, unga och kvinnosjukvård
Stockholms läns landsting