När pris går före kunskap

I maj beslöt landstinget att vården av torterade flyktingar ska tas över av det riskkapitalägda företaget WeMind AB. Det innebär att Röda Korset, som i 25 år har drivit ett center i Stockholm för tortyroffer, nu tvingas lägga ned sin verksamhet. ”Ibland vill man ha in nya idéer.” Det svaret ger Rasmus Jonlund, pressekreterare till sjukvårdslandstingsrådet Birgitta Rydberg (FP), på min fråga hur en oerfaren vårdgivare kan vinna en offentlig upphandling framför Röda Korset.

Lagen om offentlig upphandling (LOU) är en djungel av regler. Enligt lagen gick det inte att förlänga Röda Korsets avtal ”av konkurrensskäl”, säger Jonlund. Läkaren Hans Samnegård sitter i styrelsen för Röda Korsets Center för torterade flyktingar i Stockholm. Till tidningen Sändaren sa han i veckan att beslutet är en katastrof för flyktingar som gått där i flera år. ”Vi har byggt upp ett förtroende och en kontinuitet som är förutsättning för en framgångsrik behandling.”

Inom psykiatrin värderas kvalitet till 40 procent och pris till 60 procent vid offentliga upphandlingar. WeMind AB hade något sämre kvalitet, men var betydligt lägre i pris än Röda Korset. Att de senare har 25 års erfarenhet av tortyrvård spelar ingen roll. ”Det ger inte per definition någon fördel”, säger Jonlund.

Om eller hur mycket billigare det blir att bygga ett nytt vårdcenter i stället för att ge de som redan driver ett sådant förlängt kontrakt kan han inte svara på.

Valfriheten och tillgängligheten ska öka med fler alternativ, säger alliansen. Men för tortyroffren blir det inte mycket till valfrihet. Hur väl beslutet än har följt lagar och regler känns det fundamentalt snett att Röda Korset tvingas lägga ned sin verksamhet på grund av att de inte klarade att konkurrera med ett på området oerfaret riskkapitalbolag.