Kultur & Nöje.

2017-09-15 12:00
Det lokala perspektivet och att hålla fast vid sitt språkliga ursprung är något som karaktäriserar Vasas Flora och Fauna. Nya skivan ”Veneziansk afton” finns ute nu.  Bild: Press
Det lokala perspektivet och att hålla fast vid sitt språkliga ursprung är något som karaktäriserar Vasas Flora och Fauna. Nya skivan ”Veneziansk afton” finns ute nu. 

Vasas Flora och Fauna om Veneziansk afton

De hyllades för sina underfundiga texter och medryckande musik när debutalbumet ”Släkt med Lotta Svärd” kom 2015. Nu släpper Vasas Flora och Fauna sitt andra album ”Veneziansk afton”. ETC Stockholm har träffat dem för att prata om dialekter, sommaravslutningar i den finlandsvenska skärgården och varför de aldrig har trummor med när de spelar live.

 

Inom borgerskapet i Europa blev det under 1800-talet på modet att fira sommarens slut med lyktor, bengaliska eldar och fyrverkerier på ett sätt som skulle efterlikna de traditionella vattenfestivalerna i Venedig. Man hade stort nöje av dessa fester under många decennier, men trender kommer och går, och de venezianska aftnarna föll snart i glömska. Fast inte helt, för det finns en region i norra Finland i trakterna runt Vasa där man hållit fast vid sitt firande av veneziansk afton. I skogen och på klipporna vid Kvarkens östra stränder avtackas sommaren fortfarande på just detta sätt, med lite marschaller, smällare, raketer och en och annan öl. Så beskriver Vasas Flora och Fauna varför titeln till det nya albumet ”Veneziansk afton” heter som den gör.


BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8


”Lokal grej i Österbotten”

– Vi kallar det för villaavslutning, villa betyder sommarstuga på österbottniska. När jag lyssnade igenom låtarna på det nya albumet märkte jag att det här med sommarstugor fanns med i vissa texter, och då började jag tänka på alla villaavslutningar jag har varit på. De är en slags förtätning av hela sommarstugekonceptet, man vill avsluta sommaren på ett bra sätt. Jag har alltid trott att man firade så i hela Norden, det var först härom året som jag fattade att det var en lokal grej i Österbotten, säger Mattias Björkas som är en av tre medlemmar i Vasas Flora och Fauna.

Det lokala perspektivet och att hålla fast vid sitt språkliga ursprung är något som karaktäriserar Vasas Flora och Fauna, som är ett av få popband som sjunger på finlandsvenska, eller österbottniska som Mattias Björkas ibland föredrar att kalla det.

– När jag började spela i band sjöng jag på engelska, och sedan försökte jag göra låtar på svenska. Men det blev stelt, jag försökte sjunga på högsvenska i stället för att sjunga som jag pratar. Högsvenska är ett sätt för oss finlandsvenskar att bli förstådda också i Sverige, att liksom hitta en språklig enhet i minoriteten. Men Vasadialekt är väl det närmaste man kan beskriva min dialekt att sjunga på, säger Mattias Björkas.

Inte helt oproblematisk beskrivning

Trots att han också använder österbottniska som beskrivning tycker han att det inte är helt oproblematiskt.

– De på landsbygden skulle inte hålla med. Vasa är en stad där man inte talar så mycket dialekt i jäm­förelse med regionerna runt omkring. När jag var yngre betydde dialekt det som de på landet pratade, men vi i Vasa tyckte att vi inte gjorde det. För att kunna bevara sitt språk i de svenska delarna i Finland, framför allt i städerna, har man försökt ha en standardsvenska. Det är den där städade finlandsvenskan som har förknippats med bildning och stil, berättar Mattias Björkas.

Bandmedlemmarna utspridda

De andra två medlemmarna i bandet, Tina Kärkinen och Daniel Ventus, kommer också ursprungligen från Vasa, men Tina Kärkinen bor numera i Helsingfors och Mattias Björkas själv bor i Stockholm efter att ha studerat i Åbo och Göteborg. Jag frågar om det inte är svårt att repa när man bor i olika länder och städer.

– Egentligen inte, vi har ju redan repat in vårt material och jag är inte så förtjust i att jämt hänga i replokalen. Vårt arbete just nu är mer att fundera och planera och det kan vi göra på olika håll, säger Mattias Björkas.

”En annan dynamik än om man är två”

Vasas Flora och Fauna var från början en duo som bestod av Mattias Björkas och Iris Viljanen. Den senare hoppade av i samband med skivsläppet 2015 och då tillkom de nuvarande två medlemmarna. Att vara en trio har sina fördelar, tycker Mattias Björkas.

– Det är bra att vara tre personer, det blir en annan dynamik än om man är två. Man kan lättare diskutera när man är tre, vi är tre olika personer med olika styrkor. Daniel spelar piano, sjunger och  har skrivit musiken till ett par av låtarna på nya skivan. Min roll är att sjunga, spela gitarr, skriva texter och det mesta av musiken, och sedan arrangerar vi låtarna tillsammans. Tina sjunger och är den som har lyssnat på mest musik av alla, hon är ett uppslagsverk när det gäller populärkultur och är ett väldigt bra yttre öga i vår produktionsprocess, säger han.

Men vem spelar trummor när ni spelar live då?

– Vi har bara med trummor när vi spelar in, men aldrig live. Ingen av oss spelar det och de tar ofta över och kräver högre ljudvolym när vi spelar live. Så vi arrangerar om de låtar vi har spelat in med trummor när vi sedan ska spela live, förklarar Mattias Björkas.

Han beskriver soundet på den nya skivan som delvis nytt.

– Förra skivan var ganska trygg och bakåtsträvande. Man suckade, kröp ihop och nöjde sig med skolmusiksal-standard.

– Nu är det annorlunda, nu försöker vi omfamna de delar av den moderna produktionen som vi gillar. Men vi vill inte ändra på allt på en gång, vi är nog lite tvehågsna, säger Mattias Björkas.

Fakta

Vasas Flora och Fauna består av medlemmarna Mattias Björkas, Tina Kärkinen och Daniel Ventus.

Bandet släpper albumet ”Veneziansk afton” den 15 september och den 6 oktober spelar de på Kägelbanan, Södra Teatern.