Krönika. Ilyas Hassan.

2017-10-17 06:00

Den politiska maktens distansering

Det går inte att säga sig vilja öka valdeltagandet samtidigt som man exkluderar folket och inte stöttar de lokala initiativen.

Under de år som jag har varit politiskt aktiv har jag många gånger lyssnat på olika debatter, deltagit i paneler och följt de olika partierna.

Senast under politikerveckan i Järva deltog jag i en panel där vi diskuterade det låga valdeltagandet i området. För att förstå varför deltagandet är så lågt tror jag det är viktigt att vi förstår de bakomliggande faktorerna till det.


VAR MED OCH BRYT MEDIEMONOPOL

Teckna en prenumeration på din lokala ETC-tidning


Jag har vid flera tillfällen träffat ungdomar, föräldrar och pensionärer som uppger att man inte känner igen sig i politiken. Många menar att de följt debatter men känner inte att frågor som berör dem diskuteras. Politiken beskrivs som något avlägset och enbart synligt i samband med val. Som aktivist måste jag erkänna att detta oroar mig.

Under senaste valet var det cirka 60 procent som röstade i Rinkeby-Kista, något som går att jämföra med Bromma-Ålsten som hade ett valdeltagande på cirka 95 procent.

Att valdeltagandet skiljer sig avsevärt mellan områdena är inte bara ett hot mot demokratin utan riskerar även att göra att makten förflyttas.

Politiken är ett viktigt verktyg för att åstadkomma förändring. Men likt detta är det även viktigt att folket inkluderas och känner att man kan påverka sin vardag. När ickevita politiker boende i socioekonomiskt utsatta områden exkluderas från partipolitiken och avsätts på lösa grunder ökar inte detta bara missnöjet mot politiken. Det leder också till brist på representation och därmed förbises viktiga frågor som berör dessa områden.

Många gånger får jag frågan från representanter för de olika partierna om hur politiken ska nå folket. Förorten mot våld (FMV), ett nätverk som jag själv är aktiv i, inser allvaret i den här frågan och jobbar därför opinionsbildande och demokratifrämjande. För cirka en månad sedan bestämde det ideella nätverket FMV att för första gången ansöka om demokratipengar från Stockholms stad. Nätverket fick ett avslag på sin ansökan med motiveringen att påverkansarbete inte anses vara demokratifrämjande.

När folkliga initiativ inte stöttas är sannolikheten stor att det bidrar till en negativ effekt på valdeltagandet, vilket försämrar villkoren för just människor boende i dessa områden. Här har politiken ett viktigt ansvar att stödja lokala initiativ, inte bara i ord utan även i handling.

Arbetet med att öka valdeltagandet är inget som går att göra över en natt. Men vi kan i alla fall konstatera att utvecklingen gått åt fel håll under flera decennier. Det är uppenbart att de politiska partierna misslyckats med att öka valdeltagandet. Det går inte att säga sig vilja öka valdeltagandet samtidigt som man exkluderar folket och inte stöttar de lokala initiativen.

För att demokratin ska gälla alla är det av extrem vikt att denna fråga tas på allvar. Annars riskerar vi ett samhälle där allas röster inte hörs och därmed saknar möjligheten till att påverka sin vardag.

Det är hög tid att politikerna tar denna fråga på allvar, inte bara i ord utan även i handling.

Bäst & sämst

Bäst just nu: Förorten mot vålds organisering.

Sämst just nu: Den politiska maktens distansering av folket.