Nyheter.

2017-03-10 05:27
  • När jag var kommunstyrelseordförande i Södertälje under Irakkriget mötte jag              ungdomar som inte ville lämna skolan på lov och kvällar, för att de inte hade en chans att röra på sig eller leva ett vanligt liv hemma.  Bild: Bertil Enevåg Ericson/TT
    När jag var kommunstyrelseordförande i Södertälje under Irakkriget mötte jag ungdomar som inte ville lämna skolan på lov och kvällar, för att de inte hade en chans att röra på sig eller leva ett vanligt liv hemma.
  • "Rapporten är en såväl riktig som viktig analys: Trångboddheten leder till stora sociala problem. Det är därför vi gör det vi kan, vilket är att bygga nya hyresrätter.", säger Roger Mogert, stadsbyggnads- och kulturborgarråd. Bild: Fanni Olin Dahl/TT
    "Rapporten är en såväl riktig som viktig analys: Trångboddheten leder till stora sociala problem. Det är därför vi gör det vi kan, vilket är att bygga nya hyresrätter.", säger Roger Mogert, stadsbyggnads- och kulturborgarråd.

Trångboddheten ökar – leder till social utsatthet

Barn och ungdomar drabbas hårdast när trångboddheten blir allt vanligare i Stockholms förorter. 

"Jag är rädd att vi är på väg mot en situation där barn hellre stannar kvar i skolan än åker hem", säger Anders Lago, förbundsordförande på HSB. 

För 100 år sedan hade Stockholm bostadskris. Var tredje hushåll var trångbott och att bo som inneboende uppfattades vara en vanlig väg till alkoholism, prostitution och misär. Ett av de främsta politiska målen blev att bygga bort trångboddheten och på 20-talet införde man därför de allra första riktlinjerna för hur stort vi ska bo för att inte räknas som trångbodda. 


BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8


I mitten av 70-talet kom riktlinjer som gäller än i dag, och gör gällande att varje barn ska ha ett eget rum. Men enligt en ny rapport från HSB är det många som inte kan uppfylla det. Hela var femte hushåll i Stockholm är trångbott, enligt rapporten som har tagits fram av analysföretaget Evidens, på uppdrag av HSB.  

Två olika sorters trångboddhet

HSB:s förbundsordförande Anders Lago menar att man ser två olika former av trångboddhet; dels familjer i innerstan som vill bo centralt men inte har råd med en större lägenhet, dels trångboddhet i miljonprogram och förorter, där det finns ett starkt samband till låga inkomster och social utsatthet. 

– Förstnämnda är inte så allvarligt. Men trångboddheten i miljonprogramsområdena är väldigt oroande. Och man kan anta att det kommer att bli värre, eftersom en stor del av de nyanlända väljer att flytta till släktingar och vänner i storstädernas förorter när de får uppehållstillstånd. 

Drabbar unga

Konsekvenserna med trångboddhet, bland annat bristande studiero och försämrad integration, drabbar framför allt barn och unga, menar Anders Lago. 

-– När jag var kommunstyrelseordförande i Södertälje under Irakkriget mötte jag ungdomar som inte ville lämna skolan på lov och kvällar, för att de inte hade en chans att röra på sig eller leva ett vanligt liv hemma. Jag är rädd att vi är på väg mot samma situation igen, säger han.

HSB vill se en rad åtgärder för att vända på utvecklingen: Stadsplanering med socialt blandade områden och höjt bostadsbidrag är två. Man vill även skapa bättre förutsättningar för rörlighet på bostadsrättsmarknaden genom avdragsgillt bosparande och ändrad flyttskatt (däribland sänkt reavinst). 

Ni lobbar för ändringar i bostadsrättsmarknaden – men ligger inte hyresrätter närmare till hands för de här utsatta grupperna du pratar om?

– Jo, och därför är bostadsbidraget viktigt. Det är den största faktorn för folk med lägre inkomster. Man har inte justerat bidraget mot hyresökningar på många år och det är betydligt färre familjer som får bostadsbidrag i dag än för tio år sedan. Det är bra att man bygger nya hyresrätter i Stockholm nu, men de är för dyra. 

– Samtidigt är det just nu många som bor kvar i stora bostadsrätter trots att de egentligen inte behöver en så stor lägenhet. Orsaken till att de bor kvar är den höga flyttskatten. Vi måste ändra den så att vi kan öka rörligheten och släppa in unga familjer på marknaden, säger Anders Lago. 

Byggandet i otakt med behovet

Anledningen till att trångboddheten ökar beror på att det inte har byggts bostäder i takt med ökade behov, menar stadsbyggnads- och kulturborgarrådet Roger Mogert (S).

– Rapporten är en såväl riktig som viktig analys: Trångboddheten leder till stora sociala problem. Det är därför vi gör det vi kan, vilket är att bygga nya hyresrätter. 

Enligt HSB är det positivt att ni bygger, men att det knappast hjälper så mycket när nyproduktionerna har så höga hyror.

– Ja, det är riktigt så till vida att nya bostäder inte är lösningen på hela problematiken. Man kan hjälpa de mest utsatta grupperna på två sätt: Stimulera möjligheten att betala hyrorna genom till exempel höjda bostadsbidrag, som HSB föreslår. Eller få ner hyresnivåerna. Det är därför vi använder allmännyttan för att pressa priserna. Vi hoppas på en första byggstart i augusti i år för projektet Stockholmshusen, där ambitionen är att få ner produktionskostnaden med 25 procent för att få ned hyran. 

Vad kommer hyrorna att landa på?

– Det vågar jag inte svara på, men det kommer inte att nå hela vägen när det kommer till att lösa problemen för de mest ekonomiskt utsatta. 

Kommer bostadsbidragen att höjas?

– Något är man tvungen att göra på statlig nivå eftersom vi har en situation där priserna för nyproduktion ligger en bra bit över det befintliga beståndet. Partiet har tillsatt en grupp kring de här frågorna och där kommer det säkert att diskuteras. 

HSB vill även öka rörligheten på marknaden och göra det enklare att köpa bostadsrätt genom att göra bosparande avdragsgillt och minska flyttskatten. Hur ser du på det?

– Frågan om flyttskatt vore bra att ta tag i. Men i stort handlar det här om en prioriteringsfråga. Visst vore det bra för de som är på gränsen till att ha råd med en bostadsrätt om vi subventionerar bosparande, men stöd till låginkomsttagare i behov av hyresrätter är jäkligt mycket viktigare att prioritera.