Nyheter.

2017-05-26 06:44
  • Vamsikrishna Savaram kom till Sverige på studentvisum för att plugga på KTH. För att försörja sig tog han extrajobb som tidningsutdelare.   Bild: Mårten Färlin
    Vamsikrishna Savaram kom till Sverige på studentvisum för att plugga på KTH. För att försörja sig tog han extrajobb som tidningsutdelare.
  • De flesta tidningsutgivarna har utländsk bakgrund och för en del är arbetet vägen till permanent uppehållstillstånd.   Bild: Mårten Färlin
    De flesta tidningsutgivarna har utländsk bakgrund och för en del är arbetet vägen till permanent uppehållstillstånd. 
  • ”Efter tio år har jag insett att jag har förlorat en viktig del av mitt liv: Det sociala livet med mina vänner”, säger Vamsikrishna Savaram.   Bild: Mårten Färlin
    ”Efter tio år har jag insett att jag har förlorat en viktig del av mitt liv: Det sociala livet med mina vänner”, säger Vamsikrishna Savaram.

Tidningsbuden som kämpar för att få stanna i Sverige

Deltid med låga löner, tuffa villkor och förbud mot att skaffa extrajobb. Det är verkligheten för de många tidningsbud som kämpar i åratal under tillfälliga arbetstillstånd.

Arbete är ett krav för de utländska medborgare som vistas i Sverige på arbetstillstånd. Men kraven och lagarna är ibland krångliga och oöverkomliga. Tröskeln in på arbetsmarknaden är hög för den som inte kan språket. Därför är de mer ”okomplicerade” jobben en vanlig väg in. 


BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8


Ett sådant yrke är tidningsutdelare. I Stockholm finns omkring 1 500 yrkesverksamma som delar ut tidningar som DN, SVD, ett antal veckomagasin – och ETC:s olika tidningar, varje natt. I ytterområdena används den privata bilen, i innerstan används vagn. Alla jobbar under samma arbetsgivare, Premo, som till hälften ägs av Bring City Mail och till en varsin fjärdedel av DN respektive SVD. De flesta tidningsutdelarna har utländsk bakgrund, och för många började allt med ett studentvisum.

Som Vamsikrishna Savaram till exempel. För drygt tio år sedan, 2007, flyttade han från Indien till Stockholm för att studera på KTH. 

– Jag tog extrajobb som tidningsutdelare för att kunna försörja mig och efter några år beslutade jag mig för att stanna kvar i Sverige, säger han. 

För att det skulle vara möjligt behövdes ett arbetstillstånd knutet till en arbetsgivare som kunde erbjuda ett tillsvidarekontrakt. Han behövde tjäna minst 13 000 kronor i månaden före skatt i fyra år för att få behålla det. Först då skulle han ha rätt till ett permanent uppehållstillstånd. Han hade redan en fot inne på Premo, och fick ett anställningserbjudande.

Erbjuder endast deltidstjänster

Premo erbjuder endast deltidstjänster. De anställda jobbar omkring 2–4 timmar per natt, vanligtvis sex dagar i veckan. En vanlig månadslön landar på omkring just 13 000 kronor före skatt. 

– För mig var det aldrig något problem eftersom jag hade jämförelsevis hög sysselsättningsgrad, men för många andra var det inte helt säkert att passen skulle räcka till den lönen. Så framför allt i början jobbade man sju dagar i veckan så ofta det gick, så att Migrationsverket inte skulle ha något att säga till om. Värst var det för några år sedan, när en tidning sade upp sitt avtal med Premo, timmar försvann, och många hamnade under 13 000, säger Vamsikrishna Savaram. 

Eftersom arbetstillståndet bara gäller en arbetsgivare, blir möjligheterna väldigt begränsade. 

– Många hade gärna skaffat ett till deltidsjobb, men det får man inte. Jag har bara behövt försörja mig själv, och då har lönen räckt. Men för de som har familj så är det väldigt tufft. 

”Eländig situation för många”

Torkel Blom är Transports förhandlingsombud mot Premo. Han berättar att fallet ovan är ett av många på Premo. Omkring 80 procent av de som nyanställs pratar enligt honom ett annat språk än svenska. 

– Förr var det många som jobbade som tidningsbud vid sidan av sitt vanliga jobb eller sitt konstnärskap. Andra hade helt enkelt flera jobb. Men i dag är situationen en annan, och det handlar om arbetstillstånd. Det är en eländig situation för många. Lagstiftningen som säger att tillståndet gäller en enskild arbetsgivare är knappast gjord för tidningsbud, utan för höginkomsttagare. Numera ökar också antalet EU-migranter bland de nyanställda. 

När man har jobbat på ett arbetstillstånd i två år finns en möjlighet att byta arbetsgivare. Men provanställning är mer eller mindre vedertaget på de allra flesta arbetsplatser, vilket innebär en jätterisk för de som hoppas på ett permanent uppehållstillstånd. 

– Det räcker inte med en provanställning som kanske bryts. Så många sitter fast i lagstiftningen, säger Torkel Blom. 

Det allvarligaste, menar han, är att det är helt godtyckligt om man får ett nytt arbetserbjudande efter två år. 

– Vi hade en kille för några år sedan som bad om ett nytt arbetserbjudande på Premo så att han kunde få förnyat arbetstillstånd. Men han fick inte svar förrän två veckor innan, och då beskedet att han inte fick det. De hade inga skäl, och behövde inte heller det. Nu har vi dock infört ett lokalt avtal som innebär att man måste få besked inom två veckor. 

Därtill är papperstidningsbranschen under hård press, eftersom upplagorna minskar. Enligt Torkel Blom är en följd av det att arbetsgivaren allteftersom lägger ner utdelningsområden och fördelar dess adresser på övriga. 

– Så alla utdelningsområden blir större. Då får varje bud fler uppgångar, och arbetsbördan blir större. Samtidigt försöker man få in så många nya produkter som möjligt, som reklamblad och a-post – allt inom samma arbetstid.

”Stelbent myndighetsutövning”

Patrik Östberg, vd på Bring Citymail och Premo, menar att tidningsutdelarna i dessa fall har tid till fler portar eftersom tidningsvolymerna minskar. Han kan dock inte garantera att arbetsbördan är densamma och medger att det förekommer diskussioner om huruvida arbetsbördan är korrekt. 

Vidare anser han att Migrationsverkets regler som gör att arbetstillståndet endast kan knytas till en arbetsgivare är ”korkade och stelbenta.”

– Vi skulle vilja erbjuda tidningsbuden anställning i både Bring och Premo, för att få upp sysselsättningsgraden. Och det gör vi. Men eftersom bolagen står under olika organisationsnummer så är inte det möjligt för de här personerna att tillgodoräkna sig mer än det ena jobbet. Det är otroligt sorgligt om folk ska bli av med sina arbetstillstånd på grund av stelbent myndighetsutövning. 

Tidningsbudet Vamsikrishna Savaram, som i dag är svensk medborgare, tycker förvisso om sitt jobb. Han är nu dessutom fackligt förtroendevald för Transportarbetarförbundet vilket innebär några timmar mer i veckan och en lön på omkring 18 000 kronor i månaden. 

Det sociala livet tar skada

Men det absolut tuffaste med yrket är enligt honom hur det påverkar det vardagliga livet. Det kan se lite olika ut, men i generella drag jobbar han klockan 2–6 på morgonen. Sedan sover han fram till lunch, följt av en ledig eftermiddag eller några timmar på kontoret som skyddsombud. Vid 9 på kvällen är det sängdags igen. 

– Många av mina vänner jobbar vanliga arbetstider. Efter tio år har jag insett att jag har förlorat en viktig del av mitt liv: Det sociala livet med mina vänner. 

Detta krävs för att få permanent uppehållstillstånd

En utländsk medborgare som vill få ett permanent uppehållstillstånd i Sverige måste ha jobbat i landet i sammanlagt fyra av de sju senaste åren. 

För att få jobba i Sverige krävs ett arbetstillstånd. Arbetstillståndet är knutet till en enskild arbetsgivare och det måste framgå från arbetsgivarens håll att kontraktet gäller tillsvidare. Om du inte får jobba kvar eller om du får en ny arbetsgivare måste du ansöka om ett nytt arbetstillstånd. 

När du har haft arbetstillstånd i två år och har fått en förlängning kan du byta arbetsgivare utan att lämna in en ny ansökan så länge du arbetar inom samma yrke. Om du byter yrke måste du lämna in en ny ansökan.

För att kunna förlänga arbetstillståndet måste personen ha tjänat minst 13 000 kronor i månaden före skatt. Utöver lönen så måste även övriga anställningsvillkor ha varit minst i nivå med kollektivavtal eller praxis inom yrket eller branschen.

Källa: Migrationsverket