Nyheter.

2017-03-03 05:36
  • Debattartikeln som publicerades i DN mottogs med en storm av kritik. I sociala medier, ledartexter och debattrepliker talades det om en smyganpassning till marknadshyror, att segregationen skulle öka och att Hyresgästföreningen hade svikit sina medlemmar.
    Debattartikeln som publicerades i DN mottogs med en storm av kritik. I sociala medier, ledartexter och debattrepliker talades det om en smyganpassning till marknadshyror, att segregationen skulle öka och att Hyresgästföreningen hade svikit sina medlemmar.
  • Simon Safari, ordförande för Hyresgästföreningen. Bild: Gustav Gelin
    Simon Safari, ordförande för Hyresgästföreningen.
  • ”Gå inte efter rykten, fatta inte förhastade beslut, sätt dig in i vad det handlar om, och kom med bästa lösningen”, tipsar Simon Safari. Bild: Fredrik Sandberg/TT
    ”Gå inte efter rykten, fatta inte förhastade beslut, sätt dig in i vad det handlar om, och kom med bästa lösningen”, tipsar Simon Safari.

"Kritiken mot Stockholmshyror ett missförstånd"

När Hyresgästföreningen och de tre stora allmännyttiga bostadsbolagen i förra veckan lanserade förslaget om Stockholmshyror möttes det av massiv kritik från medlemmarna. Men ordföranden Simon Safari menar att alla har missförstått vad modellen innebär. 

"Det är tvärtemot marknadshyror", säger han. 

Den 20 februari publicerades en debattartikel i DN med rubriken "Låt attraktiva lägenheter i Stockholm få högre hyror". Avsändare var tre chefer på Hyresgästföreningen samt de tre största allmännyttiga bostadsbolagen i huvudstaden, Familjebostäder, Stockholmshem och Svenska bostäder. Den nya modellen kallades för "Stockholmshyror". 


BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8


Debattartikeln mottogs med en storm av kritik. I sociala medier, ledartexter och debattrepliker talades det om en smyganpassning till marknadshyror, att segregationen skulle öka och att Hyresgästföreningen hade svikit sina medlemmar. "En hyresgästförening som går fastighetsägarna till mötes om marknadshyror förlorar snart sitt existensberättigande", skrev förra Vänsterledaren Lars Ohly på Twitter.  

Utveckla och modernisera systemet

Samtidigt jublades det på högerkanten. Jan Björklund twittrade "Stort." och Fastighetsägarna var försiktigt positiva i en artikel i Dagens industri. 

Men vad går förslaget om Stockholmshyror egentligen ut på? 

ETC Stockholm tar hissen upp till nionde våningen i Globens köpcentrum för att få lite klarhet. Här har Hyresgästföreningen både huvudkontor och Stockholmskontor. Simon Safari är sedan två år tillbaka ordförande för det senare och sitter nu i ett mötesrum i vit skjorta med föreningens märke på kavajslaget. 

Veckan som gått har varit stressig, mycket tid har gått till att svara på kritik och reda ut missförstånd. 

– Det blev väldigt olyckligt med rubriken och ingressen. Vi kan ju inte påverka media. Men det är innehållet som är det viktiga och det har folk tyvärr tolkat lite fel, även en del av våra motparter, säger Simon Safari och tar en klunk ur sin kaffekopp.  

Han menar att förslaget inte är någon märkvärdig förändring egentligen. 

– Det är en återgång till bruksvärdeshyressättning, som det var från början. Vi behöver utveckla och modernisera systemet. Det är inget vi har hittat på över en natt. Det har genomförts i över 100 kommuner, däribland Botkyrka där jag bor själv. Där infördes det för fem år sedan och det har blivit ganska bra utfall. Ryktena om att folk ska hamna ute på gatan stämmer inte. Det blir en mer tydlig, transparent hyressättning. 

"Det är en förhandling"

Förslaget om Stockholmshyror innebär i korthet att hyressättningen ska utgå ifrån ett antal olika parametrar. Faktorer som lägenhetens storlek, planlösning, husets skick, förvaltning och kringutrustning räknas ihop i ett poängsystem, som sedan ligger till grund för hyresnivån. 

Det är ett sätt att komma ifrån dagens system som utgår mer ifrån bostadens byggnadsår än de faktorer som de flesta hyresgäster anser värdefulla, menar Simon Safari. 

– I grund och botten betyder det att min gamla hyra försvinner och sedan bygger vi upp med pusselbitar. Det är många parametrar som räknas in. 

Du nämner inte läget nu, är det medvetet? 

– Nä, men vi tycker att läget är ett så himla laddat begrepp. Det är egentligen område vi pratar om. 

Men just läget har ju blivit den stora diskussionen. Många tolkar det som att det kommer att bli högre hyror i attraktiva lägen. 

– Precis, men om vi är realistiska så har vi ju det redan så. 

Ja, det är runt 30 procent högre hyror i innerstaden jämfört med ytterstaden i dag. 

– Precis. Det är vad vi har. 

Kommer det här innebära att skillnaderna blir ännu större? 

– Absolut inte! Vårt intresse är våra hyresgäster och medlemmar. Vi måste jobba för att majoriteten ska få oförändrad hyra. Det är en stor pragmatisk insats från alla parter i det här. Varken vi, allmännyttan eller någon annan vill att folk ska hamna ute på gatan. Om vi ser att det finns någon fastighet som sticker ut, uppåt eller neråt, då måste vi justera det. Men även där måste man vara väldigt återhållsam och sprida ut det på många år. 

Kommer hyrorna att sänkas på något håll? 

– Det får förhandlingen visa. Jag tror det är svårt om vi ska säga från början att vi ska sänka hyrorna. Hittar vi fel, självklart, då ska vi frysa den hyran. Det här är ett fördelningsverktyg. 

Så sannolikt kommer det här att leda till att hyrorna fryses i vissa hus och höjs i vissa? 

– Det är en förhandling. Jag vill inte leva i vad som är sannolikt. Jag kan luta mig emot den kommun jag bor i själv, Botkyrka. Där har inte hyrorna stuckit i höjden. 

Är det inte emot syftet med Hyresgästföreningen att lägga förslag som höjer hyrorna? 

– Aldrig i livet. Det är inte vårt syfte. Vår vision har alltid varit att försöka hålla nere nivåerna på hyrorna. Det är vårt uppdrag. Men att förhandla är den svenska modellen och vi ska ha bruksvärde. Vi vill värna om förhandlingssystemet, inte lämna det till marknadens krafter. 

Läs vidare på nästa sida: Renovräkningar lämnar folk på gatan