Reportage.

2017-11-01 06:00
  • Karin Wittboldt Svenungsson från nätverket ”Bevara Årstaskogen” är besviken på politikernas ageranden  när det gäller byggandet i Årstaskogen.  Bild: Mårten Färlin
    Karin Wittboldt Svenungsson från nätverket ”Bevara Årstaskogen” är besviken på politikernas ageranden när det gäller byggandet i Årstaskogen. 

Kampen om Årstaskogen

Årstaskogen ska bli ett naturreservat – men först efter att en stor del av området blir bostäder. Förslaget om nybyggen har mött stora protester och nära 8 000 Årstabor har skrivit på en namninsamling. Men Stockholms stad har inga planer på att backa. Det här har hänt i kampen om Årstaskogen.

Höstlöven prasslar av stöveltrampen. Karin Wittboldt Svenungsson från nätverket ”Bevara Årstaskogen” viker av från Årsta IP och följer stigen djupare in mot Årstaskogen, vars trädkronor sträcker sig utefter Årstavikens södra strand, från Gullmarsplan till Liljeholmen. Hon pekar uppgivet framför sig.


VAR MED OCH BRYT MEDIEMONOPOL

Teckna en prenumeration på din lokala ETC-tidning


– Allt det här kommer att försvinna. Det är hällmarkstallskog – som anses extra värdefull. Urgamla tallar som är uppemot tvåhundra år och biotoper med väldigt betydelsefull ekologi. Visst, politikerna talar om ett naturreservat, men de kommer att spränga bort en av de viktigast delarna och göra reservatet så litet att det knappt kan överleva. Det går inte att ersätta.

Planerna på ett naturreservat har funnits i ungefär tjugo år. I år valde Stockholms stads rödgrönrosa styre att slå slag i saken. Men gränsdragningen för ett naturreservat föreslås ligga en bit in i skogen, för att lämna plats åt nära 1 000 nya bostäder i gränsen mellan Årstas bostadsområden och Årstaskogen. Skyddet för skogen föregås alltså av en skövling av densamma.

Invånarna i det närliggande området trodde inte sina öron när förslaget kom på tal i våras. Man noterade att det var de mest lättillgängliga och flacka platserna i skogen som skulle ryka. Delar som även innehöll de ekologiska och rekreativa värdena som själva reservatet var menat att skydda. Man ställde sig även frågande till att en allt mer tätbefolkad stadsdel – med anledningen av andra nybyggen i området – plötsligt skulle få ännu mindre grönområden att dela. När man jämförde de föreslagna reservatsgränserna från 90-talet såg man att området hade blivit nästan hälften så stort.

Kontakta politiker

Under sommaren och hösten bildades nätverket ”Bevara Årstaskogen” som har lobbat hårt för att stoppa förslaget, genom att kontakta politiker och sprida sina budskap på nätet och på stan. De har samlat in 7 700 namnunderskrifter för att stoppa förslaget.

Listan lämnades över till en av de ytterst ansvariga i projektet, exploateringsnämnden ordförande Jan Valeskog (S), tillika biträdande finansborgarråd i stadshuset. Själv anser han att förslaget är en god kompromiss, där man både säkrar den biologiska mångfalden i naturen och motverkar bostadsbristen.

– Naturreservatet är själva huvudsyftet här. Området är värdefullt, och därför vill vi rädda merparten av det. Men vi har också en bostadsbrist, med 580 000 personer i bostadskön och en framtida tillväxt i Stockholms län på en halv miljon invånare var tionde år. Det finns de som av den anledningen anser att det är direkt olämpligt att bilda ett naturreservat. Jag tycker att vår lösning är bra. Sen blir de närmsta grannarna upprörda – så är det alltid.

Innan mandatperioden är slut ska man ha ett färdigt beslut om var naturreservatet ska ligga, och därefter kommer besked om bostadsbygget, varav minst hälften väntas bli hyresrätter.

– Majoriteten av oppositionen vill bygga i hela skogen, så invånarna borde snarare vara glada över att vi fixar reservatet, säger Jan Valeskog och syftar bland annat på Moderaternas förslag att bygga 5 000 bostäder i skogen.

Centerpartiet är ett av få partier som har opponerat sig mot att man bygger bostäder i Årstaskogen. Staden ska inte bereda ut sig på naturens bekostnad, menar Jonas Naddebo, vice gruppledare i partiet samt vice ordförande i miljö- och hälsoskyddsnämnden.

– Det finns väldigt stora konsekvenser med det här, områden med stora naturvärden kommer att försvinna. Vår linje är att man ska bygga i områden som redan är hårdgjorda, det vill säga parkeringar, betong och industriområden. Vi vill bygga högre och tätare.

Miljöpartiets miljöborgarråd Katarina Luhr hade gärna sett att hela skogen blev naturreservat, men anser att ett skydd av 80 procent av skogen är gott nog.

– Staden har ett stort bostadsbehov och det är viktigt att man bygger nära kollektivtrafik. Med inrättandet av ett naturreservat kan vi dessutom skydda stadsnära viktig natur för framtiden, resonerar hon.

Besviken på politikerna

Karin Wittboldt Svenungsson är besviken på politikernas ageranden. Till exempel att man lägger fram den här typen av förslag utan att först ställa frågan till medborgarna, förutom en webbenkät, som alla ändå inte har tillgång till, ”eftersom många ännu inte är digitaliserade”.

Hon vänder tillbaka till sin lägenhet i Årsta, där hon har bott sedan 1991, och påpekar att hon har all förståelse för bostadsbristen. Nätverket Bevara Årstaskogen är inte emot att bostäder byggs men menar att ”oåterkalleliga beslut måste tas med eftertanke och välgrundade fakta, speciellt när det gäller en unik biotop med stora ekologiska värden”.

– Sen är det knappast de som verkligen mest behöver en bostad som kommer att ha råd att bo i de här nya husen, säger hon och avslutar:

– Visst blir jag extra engagerad för att det handlar om mitt område, men det är ju så man fungerar som människa. Det värsta är deras inställning till naturen. Att vi anser oss kunna utplåna allt som inte är människor. Unik skog som denna finns inte kvar på så många ställen. Inte ens på landet, där allt har blivit skogsbruk. Grönområdena behövs, och det kommer de alltid att göra.

Naturreservat

Stockholms stad har åtta naturreservat. Älvsjöskogen, Nackareservatet i Stockholms stad, Flatens, Sätraskogens, Igelbäckens, Grimsta, Hansta och Kyrklötens naturreservat.

Staden planerar förutom Årstaskogen att bilda naturreservat i både Rågsved och Kyrkhamn.