Reportage.

2017-12-06 06:00
  • I år fick tomtarna flytta in i en nybyggd marknadsbod. Bild: Elin West
    I år fick tomtarna flytta in i en nybyggd marknadsbod.
  • Maja Tahko säger att tomtens rötter finns i romarrikets husandar. Bild: Elin West
    Maja Tahko säger att tomtens rötter finns i romarrikets husandar.

”Julen drar till sig nya traditioner”

Skansens julmarknad är ett välsmort maskineri som har hållit igång i mer än 100 år och nu lockar runt 10 000 besökare per dag. I gammaldags handelsbodar säljs julprylar och i de historiska gårdarna visar museet upp hur man firade jul förr.

”Folk kommer till Skansen för att få del av de svenska traditionerna. Men alla våra traditioner är importerade”, säger Sören Lindvall, en av försäljarna.

 

Det är tidigt på morgonen och redan full aktivitet längs med marknadsgatan. Om några timmar öppnar årets första julmarknad men än så länge är området fullt av bilar och jäktande försäljare. Varor skyfflas snabbt in i bodarna, de sista elkablarna dras och kortläsare kontrolleras. Stämningen är förväntansfull och glad, snart ska praktiska fleecetröjor bytas mot historiska ulljackor.


BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8


Sören Lindvall packar ur lådvis av glögg och svagdricka ur en stor lastbil. Han har sålt ost, bröd och dricka på Skansens julmarknad i flera decennier.

– Jag tror att den urbaniserade svensken vill bevara traditionerna från förr. Då går man till Skansen och köper mat och prylar, säger han.

Kläderna höjer känslan

Sedan slutet av sommaren har olika yrkesgrupper arbetat med förberedelser för julsäsongen. De har renoverat bodar, dragit el, skyltat och dekorerat. Skansens klädkammare har provat ut runt 500 dräkter för försäljarna på marknaden och den egna personalen.

Kostymerna gör mycket för stämningen eftersom marknaden ska vara en miljö från 1903, året för den första julmarknaden.

En dryg timme innan museet öppnar klär museipedagogen Sofia Långström vant på sig sin folkdräkt. Det är ylletyger i flera lager och en hätta som fästs med hårnålar. Hon är på väg mot Delsbogården där hon ska duka upp ett typiskt julbord från 1850-talet.

Enda lediga tillfället

Sofia skjuter upp dörren till det gamla trähuset, hukar sig i dörröppningen och kliver över den höga tröskeln. Hon drar på sig ett par blå plasthandskar och lyfter upp kalvsteken med kryddpeppar som ligger i saltlag. Nu ska den fram på bordet tillsammans med lutfisk, välling, bröd och ost. Men mest imponerande är den stora klumpen smör som står mitt på bordet. Den visar att gården hade det gott ställt.

– Det uppdukade julbordet sätter igång många samtal med besökarna. Maten är ju fortfarande central på julen, säger hon.

Hon berättar att julen var det enda tillfället då man var riktigt ledig på Delsbogården. Det finns likheter med dagens jultraditioner som för de allra flesta innehåller ett överflöd av mat och en kravlös ledighet. När bordet är dukat gör Sofia upp eld i spisen och tänder ljusen på bordet. Snart kommer spelmännen och de första besökarna syns på gårdsplanen.

Rök, lussekatter och stekt fläsk

Ett stenkast från lugnet och den sprakande brasan i Delsbogården har kommersen på julmarknaden just kommit igång och det myllrar av folk. Det doftar rök, lussekatter och stekt fläsk. Från dansbanan hörs välbekanta julsånger och folkdanslaget rör sig ut på torget för att dra igång långdansen.

Till marknaden kommer lika delar svenskar och inresta turister för att köpa julprylar och ta del av svenska traditioner, kanske utan att känna till deras ursprung.

– Julen har varit en stor årstids­fest sedan lång tid tillbaka och det sätt vi firar på i dag innehåller många lager av vanor och seder. Julen drar till sig nya traditioner och samtidigt finns de gamla kvar, säger Charlotte Ahnlund Berg, chef på pedagogiska enheten på Skansen.

Hon berättar om en årstidshögtid som har firats länge i vår del av världen. Om hur katolska kyrkan behövde bestämma en dag att fira Jesus födelse och valde den 25 december som redan var en festdag. Så gled det gamla firandet ihop med en ny kristen tradition och nu går de inte att skilja åt. Först på 1800-talet kom många av våra moderna julsymboler till Sverige, ofta importerade från Tyskland och England.

Då började till exempel julgranen bli populär som ett inomhusträd med dekorationer, men långt tidigare användes granris för att de taggiga barren skulle skrämma bort onda andar. Samtidigt kom bilden av Santa Claus som blandades med föreställningar om gårdstomten och den svenska tomten fick sin form.

”Sett och hört riktiga tomtar”

Maja Tahko har tillverkat tomtar i 30 år och säljer dem bland annat på Skansens julmarknad. Hennes handgjorda nissar har grå kläder, röda luvor och snälla ögon. De plirar ut från hyllorna i det trånga marknadsståndet. Enligt Maja finns det fortfarande de som tror på tomten.

– Jag har haft kunder som berättat att de sett och hört riktiga tomtar. Men det sägs att tomtarna försvann med det elektriska ljuset, säger Maja Tahko och skrattar.

Mörkret sänker sig långsamt över Skansen. Här finns det sparsamt med elektriskt ljus men många sprakande eldkorgar och glödande fyrfat. Den första marknadsdagen går mot sitt slut och klockan tickar mot jul.

Jul på skansen

Resterande julmarknader: första, andra och tredje helgerna i advent kl 10–16

Övrigt på marknadsdagarna: folkmusik, julsägner, julpyssel, ljusstöpning, juldans, hantverk, julbord i historiska miljöer

Övriga dagar: öppet utan julmarknad

Antal besökare under julsäsongen: cirka 170 000