Nyheter.

2017-03-22 10:00
  • Carlos Gomes har arbetat som cykelbud åt Foodora i nästan ett år, men blev uppsagd nyligen efter att han hade kontaktat facket om hans uteblivna sjukersättning.   Bild: Gustav Gelin
    Carlos Gomes har arbetat som cykelbud åt Foodora i nästan ett år, men blev uppsagd nyligen efter att han hade kontaktat facket om hans uteblivna sjukersättning.
  • Skärmdump från sms:et ­Carlos fick från Foodora efter att han hade pratat med facket.  Bild: Privat
    Skärmdump från sms:et ­Carlos fick från Foodora efter att han hade pratat med facket.
  • En av männen som arbetar som ”leveranspartner” för Uber eats uppger att han tjänar mellan 700 och 1 000 kronor efter skatt, för runt 40 timmars arbete i veckan.   Bild: Gustav Gelin
    En av männen som arbetar som ”leveranspartner” för Uber eats uppger att han tjänar mellan 700 och 1 000 kronor efter skatt, för runt 40 timmars arbete i veckan.
  • Cykelbuden som levererar hämtmat från några av stadens bästa krogar har undermåliga arbetsvillkor. Foodora är ett av de största företagen på den nya marknaden, som inte vill teckna koll­ektivavtal för sina bud.   Bild: Lars Pehrson/SvD/TT
    Cykelbuden som levererar hämtmat från några av stadens bästa krogar har undermåliga arbetsvillkor. Foodora är ett av de största företagen på den nya marknaden, som inte vill teckna koll­ektivavtal för sina bud.

Cykelbuden som levererar din mat jobbar för slavlöner

Du har sett dem på gatorna, kanske även beställt mat genom dem. Cykelbuden som far genom stan med stora fyrkantiga lådor på ryggen för att leverera mat från några av Stockholms bästa restauranger direkt hem till din dörr. 
​Marknaden för de appstyrda matleveranserna har växt enormt det senaste året och uppskattas av många stockholmare. Men det finns en baksida med framgångssagan. Den som kör hem din mat är ofta helt utan trygghet. 

Klockan är halv tio på kvällen när jag träffar Solomon i en förort söder om Stockholm. Han är från ett land i Västafrika och kom till Sverige i november. Den stora fyrkantiga väskan med Uber eats logotyp bär han på ryggen. Vi promenerar mot ett industriområde där han ska sova i en bil. Han berättar att han har arbetat som bud för Uber eats i ungefär två månader.
– Det är bättre än att bara sitta och göra ingenting, säger han på bra engelska när jag frågar om det är ett bra jobb. 


BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8


Han jobbar elva till tolv timmar om dagen, sex dagar i veckan.
– Om jag vill jobba så jobbar jag sju dagar i veckan, men om jag inte vill jobba så går jag offline. 

Hur mycket tjänar du? 
– Jag får ut ungefär 1 500, 2 000 kronor i veckan, efter att Uber har tagit sin andel. 

Har du någon försäkring? 
– Försäkring? 

Ja, om du skadar dig på jobbet? 
– Jag tror att företaget har en försäkring som täcker dig om du är ute på jobb. Men jag vet inte, jag har inte varit sjuk eller skadad. 

Får du någon lön om du är sjuk? 
– Nej, då får jag inga pengar. 

”Det här är inte riktigt okej”

Solomon har flera vänner som också är bud för Uber eats. Ingen av dem kommer ifrån Sverige.
– Det är nästan bara folk som inte kommer från Sverige som jobbar med detta. Jag tror inte att svenskar skulle jobba för så lite pengar. 

Vi är framme vid garaget där Solomon ska sova. Jag frågar om han tänker stanna kvar som bud på Uber eats.
– Om jag hittar ett annat jobb är det bättre. Det här inte riktigt okej, men det är bättre än att sitta och göra ingenting.

Marknaden för matleveransföretagen har växt enormt det senaste året. En handfull företag har gett sig in på marknaden och hungriga Stockholmsbor kan välja mellan apparna för att hitta en restaurang, välja maträtt, betala i appen och få maten hemkörd till dörren på ungefär en halvtimme. Allt med en aura av modernitet, högteknologisk framtid och smidighet.
– Vi har märkt att de här företagen har vuxit väldigt mycket i storstäderna, framför allt i Stockholm, de två senaste åren. För två år sedan fanns inte branschen över huvud taget. Nu är de runt 1 500–2 000 i Sverige, varav kanske 1 000 i Stockholm. Det börjar bli ganska stort, säger Antti Vainio, utredare på Transportarbetareförbundet.

Inga kollektivavtal

ETC Stockholm har den senaste veckan pratat med flera av buden på de största matappföretagen Uber eats och Foodora. Cykelbuden berättar samstämmigt om undermåliga arbetsvillkor med hög stress, väldigt låga löner, inga eller oklara försäkringar, ojämna arbetstider, ingen sjuklön, bristfällig anställningstrygghet och hot om uppsägning vid sjukdom. 

Facket har tagit kontakt med alla de stora aktörerna på marknaden, men inget av företagen är intresserat av att teckna kollektivavtal. Det är också ett problem att reda ut vem som egentligen har arbetsgivaransvaret. På Foodora är cykelbuden anställda, men de vill inte skriva på något kollektivavtal. Uber eats menar att de är en ”plattformsdistributör” utan några anställda och kallar sina cykelbud för ”leveranspartners”.
– De säger att de har avtal med restauranger som i sin tur anlitar cykelbuden och som får ut lön genom egenanställningsföretag som Redflag och Paysalary. Wolt säger att de ska går över till samma modell som Uber. Det här är ett stort problem i samhället. Företagen har total kontroll och den anställda kan inte påverka någonting, säger Lars Karlsson, ombudsman på Transportarbetareförbundet i Stockholm. 

– Jag tycker att det är jätteproblematiskt. De försöker kringgå allt arbetsgivaransvar. Det är helt oacceptabelt. De menar att de inte har några anställda och att det är restaurangerna som är arbetsgivare, säger Antti Vainio. 

1 000 kronor i veckan

En eftermiddag träffar jag några andra Uber eats-bud vid Medborgarplatsen. De delar Solomons historia. En kille från Öst-afrika berättar att han arbetar sex timmar om dagen, sju dagar i veckan och får ut mellan 700 och 1 000 kronor i veckan efter att skatter och avgifter från Uber och Paysalary är dragna. Han har inte råd att köpa någon cykel så han gör leveranserna till fots. 

En annan kille, från Asien, arbetar heltid som cykelbud åt Uber eats.
– Jag jobbar 10–12 timmar om dagen, sju dagar i veckan och tjänar runt 2 000–2 500 efter skatt, i bästa fall 3 000 i veckan.

Genomsnittslönen för de Uber eats-bud som ETC Stockholm har pratat med hamnar mellan 20 och 45 kronor i timmen, efter skatt. 

Alla berättar att de saknar anställningstrygghet. Kontrakten skrivs på en månad i taget. All kontakt med Uber sköts via nätet. Någon sjuklön existerar inte och de är osäkra på om de har någon försäkring.
– Foodora är lite bättre än Uber eats, men där kan man inte jobba så många timmar som jag behöver. Jag måste tjäna pengar för att betala hyra och mat och för att kunna skicka pengar till min familj i mitt hemland, säger den asiatiska mannen. 

”Man orkar inte i längden”

Jag ringer upp Carlos Gomes. Han har jobbat som cykelbud åt Foodora sedan i mars 2016. Han trivs med arbetet, men har tröttnat på de hårda villkoren.
– Jag kan inte säga att jag inte trivs. Jag älskar att jobba som cykelbud. Förra året cyklade jag 2 500 kilometer. Men man orkar inte i längden. De betalar nästan ingenting och du får använda ditt eget internet, din egen telefon, din egen cykel. Du får ingen sjuklön eller försäkring. 

Till skillnad från Uber eats är Foodoras bud anställda direkt av företaget. De flesta får kontrakt på en månad i taget. Grundlönen är 70 kronor i timmen, plus 20 kronor per leverans. På helgerna, då trycket är högre, är det endast provision på 75 kronor per leverans. Enligt Transport är snittlönen för cykelbuden på Foodora omkring 100–110 kronor i timmen före skatt. Om de skulle teckna kollektivavtal skulle den höjas till 131 kronor.
– Men timlönen är egentligen inte den största frågan för våra medlemmar. Det är trygghetsfrågorna och säkerheten som är det viktiga, säger Antti Vainio. 

Läs vidare på nästa sida: Högt arbetstempo – dåliga villkor

Foodora
• Lanserades i Sverige sommaren 2015. Menar själva att de är störst på marknaden. Har enligt Transportfacket drygt 400 anställda i Sverige, varav 274 i Stockholm.
• Ägs av tyska Delivery Hero, som i sin tur delägs av Rocket Internet, som i sin tur delägs av Kinnevik. I juni 2016 spådde Foodora en global omsättning på 150 miljoner euro om året. Var nominerad till ”årets innovatör” på Restauranggalan 2016. 

Uber eats
• Lanserades i Sverige i oktober 2016, uppbackade av transporttjänsten Uber som internationellt tagit in nära 90 miljarder i riskkapital och finns i 524 städer i världen. 

Wolt
• Finskt företag som startade i Sverige våren 2016. Har fått runt 130 miljoner i riskkapital, bland annat från Skype--grundaren Niklas Zennström. Har samarbete med runt 150 restauranger i Stockholm.
Källa: DI Digital