Reportage.

2016-08-30 06:01
Apostolis Papakostas, professor i sociologi vid Södertörns högskola. Bild: Lucas de Vivo
Apostolis Papakostas, professor i sociologi vid Södertörns högskola.

"Bygg samhällen – inte bara bostäder"

Södertörns högskola satsar på ett nytt forskningsprojekt för att hitta vägar att förbättra Stockholms södra förorter. Förhoppningen är att staden, som kommer att växa kraftigt fram till 2050, kommer att kunna bygga bort de problem som i dag finns i förorterna. 

Under de senaste veckorna har tidningarna varit fulla av rapporter om hur bilar har stuckits i brand i olika förorter. Professorn i sociologi, Apostolis Papakostas, som är verksam vid Södertörn högskola, är van vid att media ringer honom när liknande saker händer. 


BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0


– Men vad ska jag säga? När det väl händer, då är det redan för sent, säger han när ETC Stockholm träffar honom i arbetsrummet på Södertörn. 

I stället för att bara fortsätta svara på frågorna startade han för tre år sedan upp arbetet med ett nytt forskningsprojekt, som syftar till att ta reda på hur förorten kan bli ett bra område att bo i. Projektet, som nu lanseras och kallas Att återskapa förorten i fragmenterade landskap, ska pågå under tre år och ledas av Papakostas. 

Vill vara med och påverka tidigt

Projektet utgår från ett antal antaganden om Stockholms framtida utveckling. Bland annat att staden kommer att växa kraftigt. Därför behöver husen som byggdes på 1960–70 talen byggas om och nya områden byggas. Det spekuleras i att Stockholm kommer att behöva bygga lika många bostäder som det finns i Uppsala på 10 till 15 år.

– Jag vill vara med och påverka med kunskap innan vi kommer till den punkten att man måste analysera varför det brinner. Och det kan man göra nu när så här mycket händer, säger han. 

Processen från idé till färdig bostad är lång. Oftast tar det runt tio år innan folk flyttar in i husen. Under hela processen är det också många olika aktörer, allt från de som gör planerna, till de som bygger husen och sedan förvaltar dem som är inblandade. Papakostas menar att detta är en av anledningarna till att det blir svårt att få en överblick på när man lyckas eller misslyckas.  

– Det finns ingen som har överblick och ingen vet vad den andra har gjort. Det blir därför väldigt svårt att lära sig av processerna och veta när det gick dåligt och när det gick bra och vad som låg bakom. Vårt forskningsprojekt ska bli knutpunkten som tar reda på vad det är som avgör om ett projekt blir lyckat eller inte.

Läs vidare på nästa sida: Rumslig segregation

Enkät

ETC Stockholm åkte ut till Handens pendeltågsstation, där det i närheten har brunnit bilar den senaste tiden, för att fråga de boende vad de tycker fattas i området:

Vad tycker du skulle behövas för att göra ditt område bättre?

Jens Svensén: – Jag tycker det saknas en biograf eller ett badhus. Och ett disco tycker jag skulle vara toppen, för det finns bara några få tråkiga pubar här. Jag bor i Jordbro, men brukar åka till Handen för att handla. I Jordbro finns det knappt något. 

Birgitta Nord: – Jag tycker att det som behövs finns här, både närhet till natur såväl som ett bra centrum med tillgängliga butiker. Det jag önskar mig är dock att bussterminalen blir klar och att den fula grusgropen försvinner. 

Terese Lagerholm: – Det skulle vara lite mer nöjen, även om jag vet att det byggs en bio nu. Men oftast är det bristen på nöjen som gör att man måste åka in till stan eller till Heron city.