Männen styr kollektivtrafiken

Bygg ut tunnelbanan – för jämställdhetens skull. Det skriver socialdemokraten Tomas Rudin.

De senaste årens Stockholmspolitik har kantats av förluster för alla som reser kollektivt. En utbyggd kollektivtrafik har oomtvistat god påverkan på såväl miljö som tillväxt. Det minskar dessutom trängseln i trånga regioner som vår. Men det finns fler anledningar att satsa på kollektivtrafik. Ett av de viktigaste skälen som det pratas sällan om är att kollektivtrafiken är viktig för jämställdheten i regionen.

Kvinnors och mäns resande ser olika ut. Att män åker mer bil och kvinnor åker mer kollektivt har länge varit känt, men det är inte den enda skillnaden i mäns och kvinnors resande. Kvinnor utför någonstans kring 20 procent fler service- och inköpsrelaterade resor än män och cirka 50 procent fler resor för att hämta och lämna barn. Kvinnor genomför dessutom betydligt fler stopp kopplade till det obetalda hemarbetet under sina resperioder än män gör.

I rapporten Jämställd samhällsplanering – Förslag på metod som Vägverket släppte 2009 framkommer att kvinnor i högre utsträckning än män arbetar nära hemmen, även om det har en negativ påverkan på lönenivå och karriärmöjligheter. Vägverket drar slutsatsen att kvinnors dubbelarbete, med andra ord det faktum att kvinnor tar det absolut största ansvaret för mat, hämtning och annat i det som ofta kallas den privata sfären, påverkar valet av arbetsplats. De hinder eller möjligheter som kollektivtrafiken skapar för kvinnors resande påverkar därmed också kvinnors val av arbetsplats i högre utsträckning än männens då männen dels oftare åker bil och dels inte har lika många stopp på vägen till och från arbetet.

När Stockholm växer och när vår arbetsmarknadsregion sträcker sig en bra bit utanför länets gränser växer resandets påverkan på våra liv. När kollektivtrafikens avgångar blir för få, när tunnelbanans vagnar blir för trånga och när bytena blir för många påverkar det inte bara vårt resande utan också våra arbetsliv. En politik för jämställdhet, med likvärdiga löner och utan skillnader i andelen deltidsarbetande män och kvinnor, är också en politik för en fungerande, smidig och flexibel kollektivtrafik.

Betydligt fler kvinnor än män arbetar inte heltid. När vi talar om kvinnors rätt till heltid brukar vi ofta tala om att offentligt anställda ska erbjudas rätt till heltid och att rätt till heltid ska vara en integrerad del av våra offentliga upphandlingar. Det är bra och viktigt, men vi får inte glömma att tala om den reella möjligheten att arbeta heltid. Med allt större pendelavstånd och en kollektivtrafikapparat som blivit för liten för sin region minskar vi de facto möjligheterna till heltid för de som, frivilligt eller ofrivilligt, tar ansvar för hem och barn.

För mig är det självklart att stockholmarnas resande ska stå i fokus i trafikplaneringen. Det är lika självklart att det är både mäns och kvinnors resande som ska vara utgångspunkt. Idag är det mannens resvanor som är normen när Stockholm växer. Det är bilresan till och från jobbet som står i centrum, medan det kollektiva resande med flera stopp på vägen – och inte sällan i sällskap med små barn – osynliggörs i de borgerliga stockholmspolitikernas trafikpolitik. En politik för utbyggd och modern kollektivtrafik är inte bara en politik för näringsliv och livskvalitet, det är också en politik för jämställdhet och reell möjlighet till heltid. Därför behövs en ny trafikpolitik, med kollektivtrafiken i fokus och tunnelbanans utbyggnad som given ingrediens.

Tomas Rudin
Oppositionsborgarråd (S)