Debatt. .

2016-06-27 06:29
”Vi ser ett behov av en övergripande strategi för ett elevhälsoarbete som samspelar med visionen om ett sammanhållet Stockholm”, skriver debattörerna.  Bild: Yvonne Åsell/SvD/TT
”Vi ser ett behov av en övergripande strategi för ett elevhälsoarbete som samspelar med visionen om ett sammanhållet Stockholm”, skriver debattörerna.

Kan den samlade elevhälsan jämka skillnaderna inom stadens skolor?

I Stockholm stads nya vision är ett av målen ett Stockholm som håller samman. Av rapporten Skillnadernas Stockholm från 2015, framgår det tydligt att segregationen är stor. Inte minst inom skolan. Kvalitetsprogrammet för arbete med elevhälsa i stadens skolor ska bidra till att säkra alla elevers rätt till en likvärdig utbildning i en god miljö som främjar lärande, utveckling och god hälsa.

Vi ser dock att skillnaderna i hur elevhälsan är organiserad inom stadens skolor är stora. Det framgår även i Akademikerförbundets rapport som nyligen belyst skolkuratorers arbetsmiljö. Efter samtal med ett flertal kollegor inom staden, hör vi att det i praktiken är upp till den enskilde rektorn att utforma skolans vision för elevhälsans arbete. 


BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0


Skillnaderna bidrar i sin tur till den ”bra” respektive ”dåliga” skolan. Under valåret 2014 såg vi dåvarande skolminister oemotsagd säga i direktsänd tv-debatt att föräldrar ska ha rätt att välja bort ”dåliga” skolor. Vi anser att alla barn ska ha rätt till en bra skola. Frågan vi då ställer oss; kan elevhälsan spela en större roll i att jämka skillnaderna inom skolan? 

Skollagen är tydlig. Läroplanen är tydlig. Kvalitetsprogrammet för stadens elevhälsoarbete är tydlig. Det som dock behöver förtydligas är stadens idéer kring hur skolan ska bli likvärdig i praktiken. Vi ser ett behov av en övergripande strategi för ett elevhälsoarbete som samspelar med visionen om ett sammanhållet Stockholm. Utifrån vår erfarenhet tänker vi att följande tre punkter skulle kunna utgöra grunden för en sådan strategi:

1. Investera i skolans elevhälsa i form av kunskap och resurser. På varje skola bör specialpedagogisk, medicinsk, psykologisk, och psykosocial kompetens finnas representerade i den samlade elevhälsan. Vi ser gärna att staden tar fram tydligare krav på nyckeltal för varje yrkeskompetens. Exempelvis bör en skolkuratortjänst på heltid motsvaras av max 400 elever.  

2. Skolan måste våga ta ett större ansvar. Precis som psykologen Bo Hejlskov Elvén hävdar, är det endast ”den som tar ansvar som kan påverka”. Vi behöver i mycket högre utsträckning ta ansvar för det system vi skapar, i stället för att peka problematiken på den enskilde elevens brister. De växande neuropsykiatriska diagnoserna är ett tydligt tecken på att vi inte tar ansvar, utan låter den enskilde eleven bära skulden för misslyckandet i skolan. Med det menar vi inte att elever aldrig ska diagnostiseras vid individuella psykiska funktionsnedsättningar, men vi ser en övertro på att svaren finns inom neuropsykiatrin.

3. Med utgångspunkt i tillgänglig forskning, lagar och riktlinjer som finns för elevhälsoarbetet, måste skolan ha en tydlig plan för hur vi ska tänka teoretiskt och genomföra praktiskt. Elevhälsoplanen ska även genomsyras av ett normkritiskt perspektiv, där vi ständigt ifrågasätter rådande normer. I vårt demokratiska uppdrag ska vi dessutom vägledas av insatser som utgår från alla människors lika värde. 

Vi har haft en god dialog med staden kring denna fråga och vi hoppas nu på goda idéer så att föräldrar får välja mellan bra och andra bra skolor. På nationell nivå välkomnar vi att skolkomissionen även tänker till kring utformandet av elevhälsa när de presenterar sina konkreta förslag till regeringen i januari 2017.

Martin Brav & Olof Hedtjärn 
Skolkuratorer på Årstaskolan