ETC Stockholm på Twitter

ETCsthlm: Ida Gabrielsson skriver om hur rasismen växer i krisens spår - ETC Stockholm http://t.co/ud7L5AUJ

ETCsthlm: Veckans debatt av Gemensam välfärd: Bevara den kommunala hemtjänsten - ETC Stockholm http://t.co/cG2ke4V1

ETCsthlm: Våren har präglats av klasshatsdebatt. Här är vår krönikör Kristina Lindquists inlägg: Vreden som politisk drivkraft. http://t.co/61ZOzaHO

ETCsthlm: Läs @RobinZachari s ledare: Ökade skillnader ger sämre resultat - ETC Stockholm http://t.co/vLEUDs6S

ETCsthlm: Vi har intervjuat aktuella deckarduon Roslund & Hellström: "Vi står inför en jätteexplosion av kriminellt aktiva." http://t.co/oF1tHKZ9

ETC Stockholms nyhetsbrev

Missa inte våra uppdateringar! Prenumerera på ETC Stockholms nyhetsbrev. Skriv in din epostadress nedan.

Helena Gustavssons blogg

<< Tillbaka till bloggen

Valfrihet i Stadshuset

fredag, maj 20, 2011 - 09:21
BLOGG

Stadsbyggnads- och idrottsborgarrådet Regina Kevius (M) delade i onsdags ut hedersbelöningar för lång och trogen tjänst till personer som varit anställda av Stockholms stad i 30 år. En guldklocka förstås, tänker du. Jo visst, det är ett alternativ, men numera finns valfrihet även inom det här området. Guldklocka, pärlhalsband, konstcheck eller medalj.

Även inom Kevius ansvarsområde bostadsmarknaden råder en utbredd valfrihet, sägs det. Alla ska kunna välja boendeform: hyreslägenhet eller bostadsrätt. Varför inte villa? Det tar dock lite olika tid för människor att nå sina drömmars bostad. Eller en bostad, vilken som helst, bara. Rätt bakgrund, kontakter eller lönecheck så flyttar du in till helgen. För andra väntar 30 års slit för att ha råd med insatsen. Eller 30 år i bostadskö. Sedan 2009 har antalet hyresrätter i Stockholms stad minskat med 34 000.

<< Tillbaka till bloggen

Ett relativt begrepp

torsdag, maj 5, 2011 - 12:33
BLOGG

Förra veckan skrev vi om barnfattigdom. Om att 11 procent av barnen i Stockholms län, och 14 procent i staden, lever i fattigdom. Siffrorna bygger på en rapport från Rädda Barnen som när den släpptes möttes av en del skepsis och kritik. Kan man verkligen tala om fattigdom i Sverige? När det finns barn i andra delar av världen som lever under betydligt eländigare förhållanden? Rädda Barnens rapport bygger på relativ fattigdom, ett mått som många inte ville godkänna. Femåringar i Södertälje skulle jämföras med sina jämgamla i Mali, inte med dem i Danderyd.

I artikeln säger insamlingsorganisationen Majblomman att deras uppgift förändrats från att – med till exempel en cykel – sätta ”guldkant på tillvaron” för sämre bemedlade familjer till att bidra med rena nödvändigheter, som vinterkläder och glasögon.

I senaste numret av SSU:s tidning Tvärdrag finns en intervju med Johan af Donner som svindlade välgörenhetsorganisationerna Röda Korset och Cancerhjälpen på närmare tio miljoner kronor och nu dömts till fem års fängelse. ”Jag ville att min familj också skulle ha guldkant”, är af Donners förklaring.

Relativt var ordet.

<< Tillbaka till bloggen

Vad hände med konsumentmakten?

torsdag, april 21, 2011 - 11:47
BLOGG

Alla är konsumenter. Den som vill förändra något använder sitt magiska trollspö: konsumentmakt. Vill man ha obesprutade grönsaker säger man det till sin lokala matbutik, vill man ha närproducerat åker man med SL till närmsta bonde, vill man ha kläder som garanterat inte tillverkats av femåringar i Bangladesh så köper man en fyra gånger så dyr tröja tillverkad av svensk hampa. Poff, så är alla mindre bra produkter borta.

Den största konsumenten av alla är Det offentliga. Svenska staten och landets kommuner och landsting handlar inte så ofta – men när de väl gör det blir notan hög.

När Sigtuna förra året skulle förhandla om de kommande årens matinköp bestämde kommunen sig för att ställa krav i upphandlingen gällande miljö- och djurskydd. Djuren skulle inte få ha transporterats längre än åtta timmar till exempel, och de skulle bedövas innan avblodning. Köttet skulle vara antibiotikafritt i möjligaste mån. Kommunen ville också ha möjlighet att i samband med skolbesök köpa en del frukt och grönt från närliggande gårdar.

Ap-ap-ap, sa grossisten Servera.Bolaget överklagade upphandlingen med motivationen att kommunen inte bevisat att en god djurhållning ger högre kvalitet på den färdiga produkten, köttet. Skäl som ”bara” är etiskt grundade och bygger på svensk djurskyddslagstiftning ska inte tas i beaktande anser Servera, enbart EU:s minimumregler ska gälla. EU anser däremot att hårdare krav får ställas.

Det är ingen engångsföreteelse. Servera ”överklagar systematiskt beslut av kommuner som ställer krav på sina leverantörer att livsmedel ska komma från djur som hanterats enligt vår gemensamma etiska värdegrund” skriver två SLU-forskare i en debattartikel i GP.

Flera fall har gått till domstol. Hur många kommunala kostchefer har låtit bli att ställa krav för att slippa riskera att bli indragen i en långdragen rättsprocess?

Dom i Sigtunafallet väntas om några veckor och kommer att bli prejudicerande.